Egentligen borde jag sitta och knappa på mitt personliga brev till PHS just nu. Jag har fått massor med goda råd av favvo-mpn som går och "dräller" uppe på PHS i Stockholm (ja, jag är avundsjuk!), jag ringde till honom strax innan jag skulle upp till Gammelvargens sommarstuga och var allmänt deppig över att ha åkt ut i samband med uttagningarna till CT på ren "otur". Favvo-mpn är som vanligt en av de mest positiva människor jag känner och vände mitt humör på 5 röda, underbart med sådana vänner! Jag och favvo-mpn har jobbat ihop, svurit ihop, skurit oss på de förbannade glasskivorna ihop och skrattat massor ihop. Det som skiljer oss åt är att han visste att han skulle bli polis långt innan jag ens hade kommit på att det var yrket för mig. Alla tyckte det var mycket märkligt - ung tjej som var rondväktare med noll ambitioner att söka PHS - haha det var då det! Nu är jag studenten (det måste jag ju vara eftersom jag pluggar mer än jag får arbetstimmar och jag har bytt jobb två gånger sedan dess) som har ett stort hägrande mål - PHS - jag kommer inte ge mig om jag så ska behöva springa fystest tills jag spyr!
Men tillbaka till personliga brevet. Med hjälp av Lyckan och favvo-MPn, helt oberoende av varandra, goda råd har jag nu ett helt nytt upplägg och båda lovar att korrekturläsa och kritisera. Suveränt med bra back-up! Träningen känns som den är igång och jag fick faktiskt ett väldigt bra formresultat - inte under tidsgränsen för så högt hade jag inte målet med den dagens träning. Men pulsen var helt OK och tiden var trots en väldig massa gång över förväntan. Känns tryggt och jag har ju lovat mig själv att jag inte ska ha en upprepning av förra fystestet om jag blir kallad igen. Dvs jag ska inte springa in på 10:14 när maxtiden är 10:15 - snacka om Hollywood-moment. Jag spurtade för allt vad jag var värd och ansvarig polis backade ut på banan och räknade ner sekunderna när jag närmade mig mållinjen för att vråla till mig att att jag godkänd samma sekund som jag passerade. Nästa gång ska jag trots min kortdistansbyggda kropp springa snabbare - det har jag bestämt och hallå intervallträningen som ska hjälpa mig att uppnå det... blä! Men vill man något så...
Nu till dagens utflykt då - snälla underbara Lyckan, vilken fantastisk person! Jag är så tacksam för att vi kan resonera med varandra om precis allt och att det blev precis som vi hade tänkt oss och att vi tog chansningen - kan det bli bättre? Inte en chans!
Sedan var det den förbenade Panduro-affären och jag håller Malin och mina pärlande kollegor ansvariga - jodå, det blev pärlor till det tydligen helt (numera) oumbärliga halsbandet till den nya klänningen och till mitt försvar, scrapbook-albumet. Sedan blir det ju inte bättre av att Bästa vännen säger "det blir ju jättefint" - förrädare! Nu när vi är konkurrenter om platserna passar det minsann att uppmuntra Sannan till att hålla på med saker som hon inte har tid med - vet skäms! I övrigt var utflykten fullständig succé, vi fick betat av allt vi hade på vår lista. Lyckan fick sin ryggsäck och jag fick min cheesecake på fiket, samt nöjet att slänga käft med Bästa vännen och hänge oss åt lite skvaller.
I helgen är det festival, marknader, besök av anhöriga samt den sista städningen av stallet som gäller! Helst ska jag hinna med en eller två lektioner i den fotobehandlingskursen. Man har ett år på sig att avsluta kursen men jag skulle helst vilja ha den avklarad innan jul för till våren, då skulle jag vilja läsa en annan kurs ihop med de återstående 15hp rättsociologi i den 30hp-kursen som jag påbörjar på måndag. Har en hel uppsjö av 7,5hp-kurser som jag vill läsa samtidigt som jag läser rättssociologi och fortsätter ansöka till PHS.
Jag har under skrivandets gång bestämt mig för att "hålla kväll" och avnjuta lite vin och bege mig ut i kvällen och införskaffa lite kvällsmat!
/Sanna som ska gömma pärlorna tills brevet till PHS är klart!
Den sista bilden är ett perfekt avslut på en mycket trevlig men kall fotoutflykt - varm soppa och en öl till det
