Det är viktigt med avslut, det vet vi alla men hur i hela friden avslutar man något som man bäst sammanfattar med ett jaha? För det är känslan kring det år som har gått även om där har funnits några höjdpunkter. Ska man verkligen rota i allt tråkigt som man redan har lämnat bakom sig och minnas om det? Det ligger ju redan i slutförvar och varför rota runt på soptippen?
Vi fokuserar på det som har varit bra med året, att Lyckan har funnits vid min sida, ett år utan katastrofutryckningar pga bilhaverier, den underbara semesterresan till Prag och att den Grå galningen, på ett bananskal, trillade in i våra liv med buller och brak och vände upp och ned på precis allt. Det gjorde den Grå knasbulan både bokstavligt och bildligt, alltid med samma lyckliga uppsyn och en lyckligt viftande svans... han gör det förresten fortfarande!
Men inte ett år utan att man har lärt sig massor av nya saker,om värdsliga ting, om sina medmänniskor och framför allt, om sig själv. Det känns som om jag har blivit bättre på att lägga motgångar bakom mig och ta nya tag för utan att rota i sophinken så har det ju varit en del besvikelser med att inte ha kommit in på PHS osv men varför älta? Det blir man inte gladare för. Bättre att konstatera, jaha det det gick på häcken, nu gör jag något annat och fokuserar på det.
Jag har fyra stora målsättningar för 2010, inte nyårslöften, målsättningar men de kommer kommer jag ogint nog hålla för mig själv ett tag till ;0) Jag håller tummarna för att 2010 blir så mycket bättre än 2009. Jag vill om ett år sammanfatta 2010s 365 dagar med tanken att jag satsade på guld och knep det.
Då har man sprungit Sylvester då! Blev förvånad över hur många som slöt upp för att springa och undan gick det. Snabbaste killen och tjejen var i mål innan 30 minuter hade passerat. Jag och den Grå ramlade in på 42 minuter och 32 sekunder. Inte så pjåkigt om man betänker trasiga muskler, naprapatbesök och att all träning i löpningens tecken har skett på löpband sedan dess. Lite tungt var det på slutet men vi kom i mål i full fart. Ett himla härligt sätt att avsluta året på. Jag håller tummarna för att jag kan vara med och springa även nästa år :0)
Har plockat fram allt inför morgondagens Sylvesterlopp och förberett för de 7km ska avverkas då. Tjejen som var bäst förra året sprang på 30 min, det kommer inte jag göra, för min del kommer tempot vara lugnt och sansat.
Jag planerar dessutom att ha den Grå Fjanten framför mig, kopplad i baggen-bältet och han brukar ha lite svårt för att samarbeta när vi inte har löptränat ihop på ett tag. Det har vi inte gjort på evigheter för sedan min havererade axel och naprapatens knäckande så har jag hållit mig till att springa på löpbandet på gymmet.
Det är en lokal idrottsförening som fixar. Härligt opretantiöst, ingen tidtagning eller formalia. man dyker upp, betalar sin peng, springer när startskottet går från start till mål och väl i mål får man en sylvestermedalj, pepparkaka och varm blåbärssoppa. Ett trevligt sätt att fördriva tiden på sådär på årets sista dag :0)
För alla er som väntade på en nyårskrönika - trist! Det finns ett helt år av inlägg på bloggen och hade ni hoppats på att få lite extra skvaller så slå tankarna ur världen. Jag har redan sammanfattat mitt gångna år för mig själv och med ett 2008 som har gett mig stabilitet, energi och lyft blicken uppåt så finns det bara framåt! Mål att nå, äventyr att ge sig ut på, utmaningar att ta sig an... Jag hoppas att ni har förstått vad jag menar vid det här laget för nu tar jag inte till fler floskler!
Medan majoriteten av landets invånare låg bakom fördragna gardiner och kämpade som små besatta med att ens få behålla vatten. Blev jag väckt att en energisk person som fick mig att masa mig ur sängen, äta frukost, klä mig varmt och sedan snava ner till söta lilla Wee. Ja, jag var fullt kapabel att köra bil idag och för säkerhets skull var klockan efter lunch. Resan gick till en fantastisk bokskog med helt underbara kuperade och välskötta slingor i varierande längd. Hit ska jag köra fler gånger och träna på att springa i backar. Det har jag lovat mig själv.
Vädret var vackert om än kallt och jag var som alltid utrustad med min kamera:Man kan bara bli på gott humör när det är såhär soligt och vackert... Den lilla sjön var vacker i sitt frusna tillstånd.Närbild på ett fruset löv och en frusen droppeFler frusna löv...
Det har varit en mycket trevlig nyårsdag som har genererat massor av energi och jag känner på mig att 2009 kommer bli ett häftigt år med massor av intressanta händelser. Där är i alla fall två som redan nu finns på papper som definitivt kommer att vara både spännande, utmanande och givande!
Det börjar bli dags för en nedräkning av det gamla och blicka mot det nya. Jag ska jobba dagpass imorgon och är sedan ledig ett par dagar, vad som händer årets sista kväll är i skrivandets stund fortfarande oklart. Ibland kan jag känna att det är viss hysteri med att man måste göra något på nyårsaftons kväll. Man måste ha socialt umgänge och man måste ha roligt, det bara är så. Skulle man välja att göra något annat så blir man lätt idiotförklarad. Det är precis som att årets sista kväll är en kvittens på vem man har varit under året.
För egen del lär det vara ett mirakel om jag håller mig vaken till tolvslaget med tanke på att jag ska upp kl 04 för att fodra och mocka till hästarna och därefter jobbar 12 timmar. Jag vill bara ta det lugnt, jag tänker inte haka på nyårshysterin, det gjorde jag förra året och det resulterade i att jag ringde bästa vännen mitt i natten och skrämde honom halvt från vettet och dessutom kunde jag ha råkat illa ut. Nope, i år ska det vara en lugn nyår, barnvänligt bubbel och beskådande av fyrverkeri och därefter ska Sanna i säng - inget slarvande, inga galna telefonsamtal...
Kontroll får nog sammanfatta 2007, det är året då jag faktiskt har fått kontroll över både det ena och det andra. Saker och ting har fallit på plats och jag har fått ordning på massor av saker. Det som jag är mest stolt över är att jag har lyckats läsa upp mina betyg och dessutom klarat att göra det samtidigt som jag har arbetat heltid. Jag kommer aldrig mer skämmas när jag lämnar över mitt betyg igen. Visst finns där fortfarande några plumpar i protokollet men jag tror ärligt talat inte att någon bryr sig om att jag inte har toppbetyg i filosofi... Gymnastikbetyget skulle jag vilja att det var lite mer rättvist. Jag hade 5or fram till sista året men körtelfeber hela hösten satte stopp för all gymnastik fram till mitten på vårterminen och jag led. Gymnastik var mitt absoluta favoritämne i skolan.
Jag är glad över att jag har hittat tillbaka till de levandes värld igen under året som har gått. Jag känner mig starkare och känner hur jag för varje dag som går får ett mer stabilt fotfäste. Jag vet vad jag vill, jag vågar säga nej och gå min väg när jag inte vill, kan eller orkar och för de flesta är det väl fullt naturligt men för en som alltid har velat vara alla till lags är det en väldigt omtumlande upplevelse att inse att man faktiskt inte får huvudet avbitet för att man säger ifrån. Det kommer inte förlustfritt men jag har insett att de som tycker om en och respekterar en, inte går sin väg för att man använder ordet nej. De som har gått sin väg var parasiter i mänsklig form och de förtjänar inte min tid. I början sörjde jag att inte ha en stor umgängeskrets, nu är jag nöjd med den lilla jag har, människor som jag litar på som stöttar mig och ger mig självförtroende. Vad sjutton ska man med alla de där parasiterna till? Det är ytligt, utnyttjande och negativt!
Det jag är allra gladast för 2007 är att jag har funnit en värme, lycka, gemenskap och välkomnande som jag inte trodde fanns. Jag har nypt mig själv i armen många gånger sedan dess för att kontrollera verklighetsstatusen. Senast igår satt jag rörd till tårar över välviljan som visades - tack för att ni finns och är så fantastiska!!
2006 svor jag ve och förbannelse över och jag behöver inte gå tillbaka i bloggen för att minnas. Jag hade inga större förhoppningar om 2007 heller men tack vare en förbaskat envis Lyckan, Bästa vännen mfl så blev det inte så pjåkigt alls. Nu närmar sig 2008 med stormsteg och jag ser med nyfikenhet och spänning fram emot allt vad det innebär. Kommer jag komma till fystesterna i vårens sökomgång? Kommer jag bli antagen till PHS? Kommer Damen lastas i en hästtransport med en annan persons namn inklistrat i hennes pass/ägarbevis? Kommer den där lilla grå Weimizen som jag så länge önskat mig att drälla runt på köksgolvet? Kommer jag byta jobb? Kommer Gwen gå igenom ytterligare en besiktning? Kommer jag få tag i en vit dator? Kommer jag fortsätta vara så lycklig som jag är nu? Kommer jag äntligen plana ut helt och slippa svackorn? Så många frågor och ännu fler har jag inför 2008 och jag har ett helt spännande år på mig att ta reda på dem!!! Förra året vid denhär tiden tvingade jag mig själv att försöka se positivt på saker och ting, i år går det av sig självt och det sprudlar - kom igen nu 2008 rappa på!!! Jag står redan i startblocken och väntar juh!!!!
Det är sällan jag känner igen mig i musik men denhär är rätt just nu och den gör mig dessutom på gott humör!
/Sannan som kollar snörningen på skorna och inväntar startskottet för 2008!
