Drevet går

Har följt den väldigt urspårade mediabevakningen av SJ och konduktören som kickade en 11-åring av tåget. Bäst är väl ändå hur aftontabloiderna ska vaska ur ämnet till max uppmanar oss läsare att komma in med våra egna historier. Människor hörsammar och det är just historia de kommer släpandes med. En numera 18-årig tjej berättar hur hon för ett antal år sedan, minsann blev avslängd och pappa fick komma och hämta.

Jag får osökt Monty Pythons-gängets replik "You were lucky!" i huvudet. Själv blev jag avslängd som värnpliktig i Laholm och det var sista tåget för kvällen i norrgående riktning. Kompaniets otrevliga och snåla adjutant hade nämligen lekt med biljettsystemet och räknat ut att värnpliktskortet gällde tom Ängelholm och då behövde han bara betala för biljett mellan Ängelholm och Halmstad som var resans slutmål.

Förfarandet var godkänt av SJs biljettförsäljningspersonal. Konduktören godkände det också. Extrakontroll-personalen däremot, var av helt annan åsikt. De krävde mig på 300:- för en ny biljett. Jag hade inga kontanter och eftersom vi är och rotar i historien så gick det på den tiden inte att betala med kort på tågen. Följdaktligen blev jag ombedd att gå av tåget i Laholm, av alla jordens ödsliga hålor.

På den tiden hade SJ fortfarande en bemannad kundservice (tror inte att de har det sent om kvällarna numera) som jag efter mycket om och men fick tag i och som faktiskt gick att resonera med. De noterade allt, skickade en taxi och jag anlände, visserligen ett par timmar försenad men hela vägen fram till vakten. Sådana händelser, i kombination med lokala kollektivtrafikens aldrig fungerande verksamhet, gör mig till en flitig nyttjare av egen bil.

Jag åker i vuxen ålder, aldrig med kollektiva transportmedel, om jag kan undvika det. Kalla mig gärna miljöförstörare, själv ser jag det som själavård. jag slipper bli irriterad övar att någon skamlöst tar mina pengar utan att leverera en vara inom ramen av godkändhet. Inte kan jag få mina pengar tillbaka heller för jag har varit dum nog att betala till något som verkar stå utanför alla konsumenträttigheter.

Skillnaden på mig och 11-åringen är väl också just det. Jag är vuxen, jag har ett betalkort, mobiltelefon, jag kan argumentera för min sak och jag kan, för det mesta, klara mig själv. Jag tycker det är oansvarigt att sätta av yngre tonåringar på en station i ingenstans. Jag tyckte iofs att det var oansvarigt av SJ att sätta av mig som värnpliktig, på en station, varifrån det inte gick fler tåg den kvällen. Skillnaden var att jag var 18 och hade helt andra möjligheter att ta mig fram.

Däremot tänker jag inte rodda djupare i saken än så. Ja, det var hemskt att konduktören var av åsikten att flickan såg äldre ut, följde gällande regelverk och satte av henne på närmsta station. Ska man vara lite krass så tycker jag att det mediala efterspelet är betydligt hemskare. Uppkäftiga reportrar ringer till SJs pressansvarig och talar om att det konduktören har gjort är brottsligt och släpar fram historier som är så gamla att man häpnar. Konduktören har jagats med mediala facklor, liar och högafflar och flytt fältet.

Ännu mer intressant blir det att damen som tog hand om flickan, släpade hem henne och lät henne sova på soffan som ett annat upphittat bortsprunget husdjur, hyllas som hjälte. Jag blev, till skillnad från de som levererar lovsånger, irriterad på människan. Vad är det för fel på en människa som hittar en förvirrad och ledsen människa, förstår vad som har hänt och inte ringer polisen?!? Medmänniska i all ära men hur tänkte hon?

Jag ska nog lämna ämnet nu. Jag blir bara irriterad. Lika irriterad som alltid när jag befattar mig med kollektivtrafikens varande och icke varande och funktion. Bättre att släppa det med ett konstaterande att våra aftontidningar är lika motbjudande som vanligt i sin jakt på nyheter.

/Sanna som aldrig skulle drömma om att betala för att läsa aftontidningarnas "nyheter"