Färdigfikade lämnades hundarna hemma och vi tog till apostlahästarna för att ta oss ner till centrum. Ingen av oss hade lust att försöka hitta en parkeringsplats eller alternativt få sin bil demolerad av motdemonstranter så till fots blev det och det var riktigt skönt att promenera i det kyliga vädret. Första instansen var AF-borgen för att ta ut pengar och när vi kom ut därifrån så var det som om vi hade gått igenom en portal, för från ingenstans var det bara en helt otroliga massa folk som myllrade fram.
På baksidan av AF ligger Kulturen och det var nästa delmål. Det var som vanligt trångt i de små trånga gränderna och det var otroligt roligt att kryssa fram mellan alla små stånd som sålde allt möjligt hantverk samt ätbara saker.

Glögg och samtal i stadshallen och sedan en promenad längs gågatan och kika på alla fina skyltfönster och alla fina ljus. Vi kom ner mot stationen och beslöt oss för att säga hej till Bästa Vännen som även är lite av en arbetsnarkoman och alltid jobbar. Ringde för att fråga vart han höll hus och han svarade "Mitt i kravallerna". Meh! Demonstranterna skulle ju ha tågat iväg fär evigheter sedan!
Vare sig jag eller x-kombon kände för att få eventuella gatstenar i skallen så vi gick längs baksidan av stationshusen ner och stod på säkert avstånd och tittade på folket som hade samlats. Kan ju inte påstå att jag var ett dugg imponerad av de sk motdemonstranterna som under dagen hade brutit upp gatsten, kastat den på polisen, försökt krossa skyltfönster, stulit flaskor som de skulle kasta på högerfalangen och bara varit förbaskat störiga. Vad i hela friden har all denna förstörelse med anti-rasism att göra. Snacka om att göra bort sig fullständigt!
Demonstranterna hade blivit nerfösta på en parkering och stod och väntade på att få tåga iväg.Det jag tycker är obehagligt med den sidan är att de är förbaskat välorganiserade, de står uppställda, har sina facklor och bara väntar. Motdemonstranterna ser till att de får all den uppmärksamhet de vill ha utan att de behöver jobba för det och eftersom de inte slår sönder, bråkar eller förstör så får de till slut folks sympatier. Kusligt att det är så lätt att dupera människor till att uppskatta något som egentligen är förkastligt. För vad har de egentligen lyckats med? De har gjort vår nationsflagga till sin symbol för sina snevridna tankar och får folk att tycka att de som värnar om det svenska är rasister - med andra ord har de mest ställt till oreda precis som motdemonstranterna....


Vi lämnade ganska omgående när Demonstranterna hade tågat iväg, men kom inte långt förrän vi såg detta:


/Sanna som tycker det är tröttsamt med folk som inte kan uppföra sig oavsett vilken åsikt de nu råkar ha.
1 kommentar:
Hej och, som sagt, tack för idag. Jag länkade till dig från min blogg. Usch blir så ledsen när jag tänker på allt. Tittade på bilderna och kände mig bara nedslagen och ledsen, varför blir det såhär? Polis lär jag nog aldrig bli (alldeles för galen i att sitta vid skrivbordet med mina böcker för det) men ibland känner jag mig så maktlös, och drömmar är fina. Nästan bäst när de inte är uppfyllda så jag tänker fortsätta drömma, kanske en dag... eller kanske nära min dröm om att låta pennan bli mitt svärd?
Skicka en kommentar