Vi har strikt hundägaransvar här i Sverige. Det säger lagen, så är det, inget att diskutera! Eller så är det kanske det. Jag tycker att det är motsägelsefullt i vissa lägen.
Läste precis om en 2-åring som blivit hundbiten och hamnat på sjukhus. Läste också att det var en främmande hund som flickan skulle hälsa på. Därefter saknades det som alltid i kvällspressen, en massa relevant information. Var var de vuxna? Var fanns hundägaren? Var befann sig barnet och hunden när det hände? Var de på hundens tomt? Var det ett möte på gatan? Jag kan fortsätta ställa frågor och be om svar. Det saknas massor med svar i artikeln.
Vi lämnar artikeln och så kan ni få ta del kring mina tankar på ämnet barn och hundar. Jag är till att börja med förbaskat trött på alla dessa latte/curling-föräldrar som är av åsikten att deras barn är ett så viktigt tillskott i denna värld att de uppenbarligen inte ska ha några som helst gränser. Föräldrar i denna kategorin har en förmåga att tycka det är OK att deras avkommor skenar hej vilt mot främmande hundar för att i första hand klappa men det har även i andra hand hänt att det ska matas. Låt mig göra en sak klar, min hund får mat hemma. Han är inte i behov av äckliga soggiga kex och allsköns skit som stoppas till ungarna för att "mata hunden med". Dessutom så är det inte ni som sedan måste upp mitt i natten, i panik slänga på er kläder och till grannarnas förtret dundra ner för trapporna när hunden har akut diarré pga vad era ungar stoppat i den. Ge den i att mata andras hundar!
Nästa sak som jag förstår är fullständigt chockerande för denna föräldrakategori är "min hund är inte allmän egendom!" Hur märkligt det än kan låta så är hunden min. Det är mitt namn som står på samtliga papper som rör hunden under titeln "ägare". Det betyder att det är mina regler som gäller. Säger jag att man inte får hälsa så får man inte det sedan skiter jag högaktningsfullt och Torsten, Sixten, Angnes, Märta eller vilket annat vidrigt retro-namn ni nu har gett ungen, blir ledsen. Vill era ungar klappa djur finns det djuparker och 4H-gårdar som tillhandahåller den tjänsten, vill era barn klappa hund - skaffa en egen! Precis som min hund mår bra av att ha regler som talar om vad han inte får göra så lovar jag att era barn mår bra av att lära sig att man kan inte alltid få det man för stunden vill. Ge den i att klappa varenda hund ni träffar på!
Slutligen, lär barn att respektera djur! Min hund har mottagit smällar på nosen, blivit dragen i päls och öron samt stampad över svansen, av barn. Det är dessutom gjort avsiktligt. Barnet som stampade över svansen satsade verkligen. Den som slog honom över nosen gjorde det i allra högsta grad avsiktligt. Föräldrarna bara skrattar åt sina tellingar och bortförklarar beteendet med att "åh de vet inte bättre" eller det värsta av allt "så brukar han göra med hunden hemma". Det finns få saker som får mig att bli så irriterad som när jag ser djur förväntas och faktiskt härdar ut i tysthet samtidigt som de blir orättvist behandlade. Jag lider så med det djuret och blir så arg på de som låter det fortgå. Våra hundar har vi med oss under kort tid, under den tiden ska de behandlas med respekt. Det som gör mig än argare är de människor kräver att hunden ska acceptera en omild behandling. De bannar inte barnen för att de behandlar djuret illa men nåde hunden om den faktiskt skulle visa att den har fått nog!
Jag har som hundägare strikt ägaransvar, jag ska se till att min hund inte skadar någon. Det säger lagen. Lagen säger däremot ingenting om elaka små barn som provocerar fram en reaktion genom att behandla hunden illa. Lagen säger att jag har ansvar och jag lovar att jag tar det ansvaret. Däremot kommer jag aldrig kräva av min hund att han ska acceptera att blir illa behandlad...
/Sanna som tycker att det mellan varven lastas lite väl mycket ansvar på hundägare och alldeles för lite på föräldrar.
Vad jag älskade
4 veckor sedan
6 kommentarer:
Har sagt det förr och säger det igen: för-äldra-ansvar! Jag vet hur det ligger till juridiskt men rent moraliskt kan jag aldrig se att det kan vara mitt eller min hunds fel om hunden är i kort koppel och personen/personerna i fråga kommer fram till mig. Håll er undan!
Och undrar hur dessa latteföräldrar skulle reagera om jag kommer in på närmsta lekplats och börjar leka med ungen en stund. Eller om jag tar upp en soggig barnmatsburk och matar tillbaka när de vill ge hunden nå´t att äta?
Det är så lätt:
"Är det ok att prata med hunden?"
"Är det ok att mitt barn klappar hunden?"
Själv blir jag rosenrasande på mina barn när de inte är snälla mot djuren här hemma, och skulle de vara dumma mot främmande hund skulle jag bli ännu argare.
Och alla hundar är inte snälla, så det är rätt korkat att låta telningen springa fram till vilken hund som helst. Ska man vara petig finns det faktiskt hundar på stan som är påtända därför att ägarna testat sina varor på hunden.
@ af Kahlkningsmedelh - Lagen säger att du är skadeståndsskyldig. Det finns domar på eländet där hundägare har fått betala för små barn som blivit bitna när de rusat fram till främmande hund.
Och angående det sista, tja de skulle väl vråla pedofil, ringa 112 och kräva nationella insatsstyrkans omedelbara närvaro.
Själv har jag aldrig fattat grejen med att ungarna prompt ska mata alla djur de hittar. Det var lika dant när jag hade häst. Ungar som stod vi staketet och skulle mata med allsköns skräp som inte ingår i hästens kostcirkel >0(
@Isidor - heder åt dig!
Hundar är långt ifrån snälla. Har man dessutom en hund som det är lite skärpa i, blir man ju extra rädd. Jag vet vad jag har i min hund sedan vi testade den och det skulle mycket väl kunna smälla om han upplever situationen hotfull. Fattar inte hur folk bara kan låta sina barn rusa fram hur som helst...
Ah, hundar och barn ett ämne som nog inte lämnar någon oberörd! Inte mig heller.
Är förälder och inte hundägare, men håller ändå med dig, föräldraansvar, nu är det så att man som förälder är fullt ansvarig för sitt barn tills det är myndigt med viss uppluckring i tonåren tror jag lagens innebörd är ungefär.
Min äldre son fick tidigt ett bra och naturligt förhållande till hundar tack vare underbara grannar med hundar, de var imponerade av hans lugn och respekt för hundarna, detta utan vår medverkan.
Den yngre hade oturen att bli påhoppad av en glad valp och ramlade och valpen nafsade honom i ansiktet som valpar gör. Tyvärr blev han hundrädd, jag klandrar inte hundägaren, jag var inte tillräckligt uppmärksam på att han gick närmare än kopplet räckte. Han blev dock en hundälskande liten grabb men så fort vi mötte en hund så sa han "åh vilken fin hund, den är jättesnäll", men han valde att i vagn luta sig bort från hunden och promenerandes att se till att jag fanns mellan honom och hunden.
När min syster skaffade hund började vi på allvar träna bort hundrädslan tillsammans med dem och deras hund, nu går det bra med hundar han känner men är reserverad mot obekanta. Som det ska vara.
Vi har alltid poängterat och påminner än bägge pojkarna om att inte hälsa på obekanta hundar utan vill man göra det frågar man ägaren först, låter hunden hälsa först och nosa. Det funkar!
De har aldrig fått hälsa på obekanta hundar utan att först haft en dialog med hundägaren och det görs under kontrollerade former av både barn och hund.
Men, så finns det hundägare som inte förstår detta med hundrädsla, har sina hundar okopplade och låter hunden rusa fram och hoppa och hälsa med argument som "men MIN hund är så snäll den gör aldrig något" eller "den är så van med barn.." osv. Spelar ingen roll, är man hundrädd får hunden fast vara död, det hjälper inte.
För att inte tala om dessa hundägare som inte plockar upp efter sina hundar. Det är så äckligt. När barnen var riktigt små och började gå fick man passa dem hela tiden så de inte snubblade på egna fötter, som barn gör, och la sig med näsan i en korvhög, nu har de vett att undvika det.
Men det är nog så att det finns ansvarslösa föräldrar och hundägare likaväl som det finns de som verkligen tar ansvar för sina telingar, hund som barn, och visar respekt. Som i övrigt i vårt samhälle....säger kanske en del om vad för person det är istället.
*tummen upp* för detta blogginlägg! Du uttryckte allt som jag försökt uttrycka förr men inte lyckats med. Jag har tillbringat två dagar med ett barn och barnets mamma och verkligen försökt bankat in i mammans huvud att hon måste få barnet att förstå att alla hundar inte är kompisar och att hundar absolut inte är leksaker! Barnet blir 4 år i sommar och helt klart tillräckligt smart för att förstå regler om mamman bara satte upp regler och gränser *suck*
Mvh Fia
Låt pälsmänniskorna ta över världen. Avliva alla barn.
Skicka en kommentar