Hade stora planer på hur träningen skulle gå till idag. Tills jag försökte sova efter mitt nattpass. De röjde buskarna på gården med maskiner, jag lyckades somna om. De ringde från tandläkarkliniken och ville att jag skulle komma på en återbudstid redan idag istället för min tid nästa vecka. Ringde trots att jag gjorde en notering om att jag är nattarbetare och man inte ringer mig på förmiddagen, jag lyckades somna om. Grå bestämde sig för att skälla ut brevbäraren och folk nere på gården, jag lyckades somna om. Vägverket, min alldeles egna nemisis tyckte det var en bra idé att riva upp all asfalt runt hela kvarteret och förbereda för ny - det gick inte att somna om längre.... tre timmar fick jag ihop, brutna sådana. Jag jobbar mina sedvanliga 12h inatt också, gissa vem som ska in på macken imorgon bitti och köpa en Red Bull innan jag kör mina 6,7 mil hem...
Var ute med Grå men hundstackaren blev ju nästan överhettad. Han har legat vid fläkten som jag har ställt på golvet, hela eftermiddagen! Träning för egen del med sömnbrist, låg vätskenivå och fullt förståeligt ruttet humör, var inte att tänka på men jag är faktiskt inte det minsta orolig för när jag sprang 18km härom veckan så fanns där mer kvar i kroppen att ge än jag gav utlopp åt. Kanske för att det är en ganska dum idé att springa 18km direkt efter ett nattpass och med noll energi i kroppen men det var ju åtminstonde svalt då! Jag insåg en sak idag. Jag är inte längre rädd för att springa Coopers test, denna ångestladdade del av fys-testet. Kan bero på att jag i lördags sprang i betydligt högre tempo än jag någonsin har gjort på testerna och jag gjorde det under längre sträcka - Ladies & Gents! - undertecknad har skaffat sig kondition, uthållighet och styrka och mer ska det bli!
Klassikern 2010 - jag ska bara klara den!! Världens bästa PT haffade mig på gymmet i förra veckan, kollade hur det gick med träningen, korrigerade en övning eller två och diskuterade när vi ska ändra i träningsprogrammet. Frågade när jag skulle söka om till skolan och om jag var intresserad av att hänga med på cykelträning, cykel kunde jag låna på gymmet men jag var tvungen att fixa skor. Så fast jag är så trött att jag bara vill sätta mig ner och sova så känner jag mig stark och nästan oövervinnlig, den euforiska känslan av att ha besegrat ett hinder är så mycket starkare. Kom igen PHS fystest, nästa gång ställer jag mig inte i gruppen som bara precis ska klara det och glöm mina "på håret"-tider som jag har presterat tidigare och varit stolt över. Jag har målet ställt på helt andra tider denna gången!
Jag vet att många skakar på huvudet och säger "stolle-prov" och frågar varför jag inte gör tjej-klassikern istället. Det är enkelt, jag är en allt eller inget människa och träningen får mig att må så bra och jag vet att att jag inte blir vid den om det inte väntar någon form av galet prov eller utmaning i slutänden. Träning till fys-test blir det ju av bara farten ;0)
/Sanna som känner sig lätt oövervinnlig idag :0)
Tranorna flyger söderut
1 månad sedan
1 kommentar:
Vad härligt att det går bra med träningen =)
Skicka en kommentar