Pyssel & papp

Tja, det är vad Lyckan kallar det när jag far runt som en liten tasmansk djävul och fixelidonar med saker och ting. Nu senast var det ju adventspyntning som gällde. Lite sådär i sista minuten i lördags, fick jag äntligen tummen ur och fick upp grejorna med stabil hjälpinsats av Lyckan. I november hade jag en sådan där fin och fullständigt orealistisk plan som gick ut på att jag skulle storstäda hela lägenheten och inkludera fönsterputsning till första advent och sedan på söndagen sitta i sken av tända adventsljus och sippa glögg.

Det hade fungerat finfint om jag var någon form av lyxhustru som lallade runt hemma och hade hushållet som primär arbetsuppgift. Nu är ju verkligheten sådan att jag jobbar heltid, pluggar på 75%, försöker träna till ett fystest samtidigt som jag drabbas av den ena intressantare förkylningsformen efter den andra, har problem med havererande bilar osv osv.

Härom dagen började jag läsa "Diagnos:Duktig - handbok för överambitiösa tjejer" och insåg att någon hade skrivit en bok om mig. Eller snarare om den Sanna jag var innan jag blev sittande och sedan tog mig tillbaka. Det som är märkligt är att man inte lär sig för ibland återvänder jag till det läget, trots att jag vet att det inte fungerar. Utan att ens märka det drar stressen igång inom mig. Skillnaden är att förr när 800 saker hade blivit gjorda i så blir nu ingenting gjort alls, jag förlorar aptiten, äter dåligt, förlorar energin och så blir ingenting gjort. Det är ett ögonblicks verk att man hamnar i ekorrhjulet igen men än så länge har jag undvikit de fallgroparna.

Med allt detta vill jag ha sagt att det fortfarande inte är städat och utöver normal vardagsstädning kommer det inte inte hända mer. Fönstrena får vara oputsade tills det finns tid att putsa dem och klädkammaren får fortsätta vara ett otämjt monster tills det finns tid och motivation till att röja upp och ska sanningen fram så lider jag inte det minsta av det. Fröken överambitiös är försedd med handfängsel och inslängd i klädkammaren hon med, för säkerhets skull har jag täppt till truten på henne med gaffa/silver-tejp - mohahaha!

Men nu när jag sitter och kikar på bilderna jag har tagit, inser jag att jag faktiskt har gjort en hel del och att det är precis så mysigt som jag ville att det skulle vara. Man dör med andra ord inte av att ta lite genvägar mellan varven ;0)Årets version på den vita julgruppen. Jag började att göra en vit julgrupp första julen jag bodde ute på bonnalandet och tyckte det behövdes ljus i mörkret i olika former. I år blev det en vit julros, vit hyacint, en vgrön växt med vitt längst ut på grenarna (kommer inte ihåg vad den heter), vitmossa och ett vitt klotljus. Egentligen hade jag tänkt använda vit dekorationssten men den var slut. Den gamla överambitiösa Sanna hade kört land och rike lunt på jakt efter vit sten men nu blev det mossa - så stäm mig!Ljusbricka med datumljus som ställs ut efter hand.Fina fina adventsstjärnan som av någon anledning kallas för Blair Witch-stjärnan...
Den får representera adventsljusstaken i köksfönstret samt belysningen och granriset i balkonglådorna. Det har ju faktiskt blivit massor gjort här hemma....

/Sanna som försöker ta det lite lugnare.