Härom dagen basunerade jag glatt ut att jag kom i Lyckans jeans. Den glädjen blev kortvarig. Det må vara så att jag gjorde det men ska jag vara ärlig är det förvånande att det gick alls. Medan Lyckan tillhör de som har begåvats med platta, uthålliga och seniga muskler så är jag tvärtom. Jag har den där bulliga muskeltypen, de är enligt mina träningsböcker, explosiva men inte nödvändigtvis uthålliga. Strunt samma de är borta i vilket fall som helst!
Fettet har satt sig som en klump runt överkroppen och jag känner mig otymplig och äcklig. Nytt, helt stillasittande jobb och matvanor som har gått från halvhyfsade till katastrofala är grunden. Lägg där till mindre rörelse på fritiden och gratulerar - blimpstadiet har inträtt!
Bloggen får under en tid bli träningsblogg, jag måste ha något som piskar mig framåt och påminner mig om att jag har en viktig uppgift framför mig!
/Sanna som känner sig blimpig.
Den långa vägen
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar