Hur kunde jag hamna i stressens vansinniga värld igen? Hur kunde jag återigen hamna i ekorrhjulet med tusen löften måsten, tid som inte räcker till och ångesten över att inte duga som ställer till det värre än någonsin. Jag som tyckte jag var försiktig, jag som tyckte jag tänkte efter.
Helgens verksamhet kan jag inte göra något åt, jag har lovat och de löftena kommer jag att hålla. I övrigt tänker jag ställa in så många av höstens aktiviteter som jag bara kan. Jag orkar inte, jag har inte tid, jag har inte råd så enkelt är det.
Jag har ångest nog över gångna månaden, havererad bil som enligt verkstadskillarna kommer kosta mig åtskilligt och egentligen borde jag kanske ta rådet, skuldsätta mig och köpa en ny, eller fortsätta betala verkstadskostnader på en bil som snart inte är värd något och köpa något annat om ett år när det ser lite bättre ut men jag får mindre i inbyte om jag ens får något.
Massor att fixa med skolstart, nytt jobb och allt det vardagliga och jag känner att jag snurrar runt mig själv. Känner att det är dags att städa lite. Jobb, skola och hundträning i den ordningen och banta rejält i det sistnämnda, inte vara så spretig. Denna hösten blir det fokus på lydnaden och så lite hobbyagility. Det är nära till klubben och jag slipper fara som en tok överallt.
Jag är glad att jag märker att det skenar, jag är glad att jag kan fatta beslut och förhoppningsvis få stopp på eländet innan det går överstyr och det är inte så lång tid tills lyckan kommer hem och jag kan få den där kramen.
Sanna som lider av Knyttet-vibbar och inte kan sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar