tisdag, juli 28, 2009

Tröttsam hunddebatt

Har följt en tråd på ett forum om en mindre hund som har blivit biten av en stor aggresiv hund. Nu har man i sedvanlig ordning bara en persons beskrivning av vad som har hänt och hade tråden behållit fokus på frågeställningen "vad gör jag nu?" så hade det faktiskt varit en väldigt intressant tråd att läsa.
Givetvis har ägaren gjort det mest akuta. Hunden har transporterats och befinner sig på djursjukhuset och frågeställningen var mer riktad på hur ägaren ska gå till väga för att åtminstonde få till ett munkorgstvång på den aggresiva hunden. I samband med skadornas uppkomst var nämligen hunden kopplad men ägaren orkade inte hålla tillbaka den.

Det tröttsamma i debatten är att nu kommer genast "elaka stora hundar vs små snälla hundar"-tjafset igång. Det kastas ur sig saker som "hur många med stora hundar har egentligen koll på dem?" och naturligtvis är det alltid de stora hundarnas fel om en liten hund blir svårt biten!
Har jag sagt att jag avskyr när man tillskriver hundar mänskligt tänkande och logiska slutsatser?
Jag är så förbenat trött på alla som tycker att alla stora hundar är elaka bestar när de vid vissa tillfällen ger sig på små hundar. "Stora stygga vovven som ger sig på den lilla söta" - mmm visst är den... Att inte ge sig på dem som är mindre än sig själv är något man får lära sig i småskolan och det är ett mänskligt resonemang, en hund skulle aldrig föra en inbördes debatt med sig själv huruvida den skulle behandla en hund annorlunda bara för att den är liten.

När jag hör om en liten hund som har blivit tilltufsad av en större hund så brukar jag fråga vad den lilla hunden gjorde innan det small. Det vill folk sällan svara på och det kommer ofta lite vagt, "den ville bara hälsa" eller "den ville bara leka" eller något annat lika dumt. Min erfarenhet är nämligen att många små hundar är väldigt dåligt uppfostrade. De hänger längst ut i kopplet, de morrar, skäller och gör utfall. Dumma hundägare står där med ett fånigt skratt och säger "oh lilla pricken är så kaxig, tror han är kvarterets kung". Skrattet fastnar i halsen på dem den dagen en stor hund svarar upp på provokationen. Att den stora hunden kommer gå vinnande ur striden och att den lilla hunden kommer bli skadad, kan ju vem som helst räkna ut. Fast den som har svårast med matematiken brukar vara den som håller i koppeländen till den lilla hunden....

Varför är det gulligt och busigt när en liten hund uppför sig illa? Varför kommer kommentarer som "det gör inget om en liten hund uppför sig illa för den kan man värja sig emot"? Det är förvisso sant men bara för att man kan fota bort något är det väl inte en ursäkt för att den lilla golvmoppen till hund ska uppföra sig illa och provocera fram bråk. Bråk som i värsta fall kan resultera i att golvmoppen dessutom hamnar på djursjukhuset. Sedan säger jag inte att alla stora hundar är väluppfostrade och några oantastliga änglar men mellan varven känns det som att vi som äger stora hundar alltid hålls högst ansvariga och det kan jag tycka är mer än orättvist. Hund som hund, oavsett storlek ska de uppföra sig och huruvida de gör det är helt upp till den som håller i kopplet.

/Sanna som inte gillar ouppfostrade hundar oavsett storlek

1 kommentar:

smyga sa...

WORD!