Dags för dingdingbussen?

Idag stod det långdistansträning på träningsprogrammet som jag följer inför Lidingöloppet - veckans sista pass - bara 11 veckor kvar på det programmet...
I vilket fall som helst så var jag osäker på hur lång tid det skulle ta för mig att ta mig runt på den egen ihopknåpade banan som jag hade gjort med hjälp av ett sådant där piffigt kartprogram som de flesta sidor som har med idrott och friskvård tillhandahåller över internet. Jag var inte ens hundra procent säker på vägen utan hade några anvisningar nerskrivna på en papperslapp i fickan på löpjackan. Jag hade även min assistent/sabotör Grå med mig i projektet.

Eftersom osäkerhet rådde och jag verkligen vill följa mitt program så beslöt jag mig att springa direkt efter mitt nattpass. Det är egentligen ingen höjdare för vare sig humöret eller kroppen att göra det men man sover så otroligt gott efteråt och man sover djupare och lugnare för man oroar sig inte för att man inte ska hinna de korta timmar man är vaken innan nästa arbetspass.

Så nu har fröken looney toon varit ute och trampat undan 18km i intervallen springa 9min gå 1 min osv totalt var jag ute i 2h och 20 min. Ingen höjdartid alls men jag räknar med att cirka 20 minuter försvann åt att meka med strulande tidtagarklocka och framför allt sabotören Grå. Varje gång jag hittade en bekväm löprytm så hittade Grå ett dike han skulle besöka, en fågel han skulle sätta efter, ett kadaver som måste undersökas osv. Det blir inget bra då och jag får bli lite bättre på att träna Grå på att när man gör en sak så är det den som gäller och inget annat. Eller helt enkelt låta bli att ta med honom på så långa rundor för det blir väldigt hattigt när man ömsom bromsas ömsom dras med efterhand som Grå hittar nya intressanta saker. Vill inte sätta haltin på honom. Den är bara till för att jag ska ha en broms när Grå blir för exalterad när jag åker inlines brevid honom.

Sitter och väntar på att Grå ska bli lugn och fin i kroppen så att han kan få sin frukost. Vill inte ha någon omvridning på magen. Men det ser rätt lugnt ut nu så frukost till Grå och säng till undertecknad!

/Sanna som erkänner att det var ett galet pass!