måndag, april 14, 2008

Ett ljus

Jag sällar mig till dem som nu klockan 21 tänder ett ljus för Engla. Precis som många andra höll jag tummarna för att hon skulle hittas - vid liv. Den kallare sidan i mig som räknar och är realistisk, ansåg att hoppet för det var ute. Den andra varmare, hoppades in i det sista.

Jag kan inte med ord beskriva den avsky jag känner för den man som så lättvindligt tog en liten flickas liv och när det sedan visar sig att det inte är första gången, mår man bara illa.



















/Sanna som saknar ord

2 kommentarer:

Anonym sa...

undrar om ulf olsson läser tidningen om det där för han gjorde likadant me lille helen och janike:(

Sanna sa...

Jag vet inte, jag har faktiskt ingen aning. Människor som saknar spärrar är obehagliga varelser och jag kan för lite om den typen av psykologi för att uttala mig. Men visst kan man undra...