Allt på en gång

Jag har sovit "sked"!!!
Ihop med inneboendes vovve *asgarvar*
Inneboendes vovve sover sked med sin matte var enda natt och i avsaknad av sin matte igår kväll (matte var ute och rumlade) så fick jag tydligen duga. Hade gått och lagt mig och lämnat dörren till mitt rum öppen ifall vovven kände sig ensam eller något. Jag var precis i slutfasen av den slutliga och fullständiga kontakten med lala-land när jag märkte att något var på väg upp i min säng och ner under mitt tjocka duntäcke. Jag har nu insett att en räddningshund kan åla sig in under vad som helst inklusive täcken. Sedan lade sig vovven tillrätta längs med mig men eftersom jag till skillnad från matte, sover halvt liggandes på mage istället för på sidan, så var vovve inte helt tillfreds men vart den skulle göra av sitt huvud. Först försökte den böka in sin nos i armhålan efter en stund gav den upp och bestämde sig för att mitt axelparti var en alldeles utmärkt kudde, ena skulderbladet för att vara exakt. Vovve gäspade nöjt och sov sedan gott tills matte ramlade in genom dörren, då övergav vovven mig ganska prompt och jag sopade, mer sovandes än vaken, lite förstrött några gruskorn ur sängen och somnade om.

Vovvens matte tillhör förresten de där förvirrade människorna som alltid tappar bort saker. Mig gör det inget, det får oss som är halvförvirrade att verka organiserade och det ser då ut som att vi har koll på läget. Det senaste beviset för hennes förvirring är att vi hade hennes bils instruktionsbok framme när hon hjälpte mig att få igång tidningsbilen härom dagen. Jag glömmer nämligen alltid vilken bil det är man ska jorda minuskabeln i, så istället för att riskera något kollade vi upp det innan vi satte igång. Inatt när jag steg upp för att sticka till jobbet låg det en lapp där hon efterlyste mappen till instruktionsboken, samma map som innehåller regbevis mm. Jag kunde inte annat än förundras över att den hade kunnat försvinna och skrev ett svar där jag frågade om den låg kvar under motorhuven på hennes bil =) Jisses vad jag skrattade åt det hela. När jag körde förbi vårt hus under tidningsrundan använde jag tidningsbilens alla piffiga lampor till att lysa med i vägkanten ifall den förvirrade flickan hade åkt iväg med mappen liggandes på biltaket. Jag hittade givetvis inget eftersom våra hyresvärdinna hade hittat mappen när hon var på kvällspromenad med hunden de passar över jul. Hon hade mest skrattat, samlat ihop allt och lagt det i vår brevlåda. Ja, flickan hade åkt iväg med alla grejorna liggandes på taket...

Det var ju också första natten på egen hand i tidningsbilen och det var ingen höjdare. Jag blev påkörd bakifrån när jag skulle göra en vänstersväng ungefär halvvägs genom tidningsrundan. Mannen som körde på mig tyckte att det var en lämplig övning att blåsa om mig när jag saktade in. Han påtalade flera gånger att jag inte hade användt blinkers, det finner jag osannolikt eftersom jag tom slår ut blinkern när jag svänger vänster här hemma på gårdsplanen. Det är inget jag reflekterar över, det bara jag gör och jag har kommit på mig själv åtskilliga gånger i skarpa vänsterkurvor, med att slå på blinker när den inte ens behövs - ja jag vet, det tenderar att vara en aningens blont beteende... Det jag är helt säker på är att jag vred mig för att kolla i döda vinkeln. Kör man en högerstyrd bil tittar man då rakt in i balken i bilens bagageutrymme. Eftersom tidningsbilarna är utrustade med så mycket extra lampor på taket, blänker det ner i vänster sidospegel och det är väldigt svårt att se något. Jag hade gjort väldigt försiktiga vänstersvängar hela morgonen just pga det och förbannat det faktum att det inte fanns en extra sidospegel som avhjälpte problemet. Det blev bara skrapmärken i lacken på min bil och hans bil hade kommit undan med en trasig sidoblinker om det inte hade varit för att han innan han fick stopp på sin bil, placerade den på en sådan där fånig vitmålad dekorationssten som folk envisas med att placera ut längs sina tomtgränser. Resultatet - trasigt oljetråg och oljan rann i strid ström ur bilen. Visst han erkände för mig att han körde för fort eftersom han var sen till jobbet, men det kommer han garanterat inte skriva i skadeanmälan till försäkringsbolaget. Jag var helt förtvivlad, första natten på egen hand och jag är med i en trafikolycka. Min nattchef var helt fantastisk, han skickade ut ett jourbud som tog över rundan och jag fick köra jourbilen tillbaka in till stan. Efter att ha ställt av bilen på macken där de parkeras, var det upp till tidningsbärarna och lämna bilnycklarna. Blev väl omhändertagen, naturligtvis var ju gubbarna bara tvugna att slänga ur sig lite gliringar om kvinnor i bilar ute i trafiken - det bjuder jag på. Lika lätt som de bjöd på omtanke. Chefen sammanfattade det hela med: "Du är oskadd, kan jobba imorgon och bilen är den äldsta och ska ut ur systemet efter nyår - jag ser inga problem alls! Dessutom har du varit jätteduktig, ingen har kommit så långt på det distriktet på den tiden du gjorde första natten de har kört själv!" Fasiken, här kommer man upp med tårar i ögonen och helt förstörd för att bilen är repad och så får man beröm... inte riktigt vad jag hade väntat mig. Sitter med skadeanmälan brevid mig och vet inte riktigt hur jag ska formulera händelseförloppet, men tänkte jogga bort till vägen och mäta upp avstånden som efterfrågas.

/Sanna som inatt kommer kolla femtielva gånger att blinkersen är på och att det är helt klart bakifrån