Det jag inte förstår är varför man prompt ska dra ut dem över löjligt många dagar, varför det är någon form av obligatorium på att dricka alkohol under tiden man är borta och varför folk alltid ska göra ett sken av att dessa påtvingade resor är en trevlig orsak till samkväm och nya bekantskaper.
Jag gillar inte att resa iväg på sådant. Jag är en hemma-människa! Jag tror att det beror på alla år då jag har levt i min gula resväska. En väska som jag delar en så nära relation med att den är döpt till "The Luggage" efter Terry Pratchetts karaktär. För precis som den så sväljer min resväska allt och den lever helt klart ett eget liv i någon märklig symbios med mig. Mången tulltjänsteman har utsatts för The luggage ovilja att låta oönskade människor rota i den och med tanke på antalet gånger som locket oförklarligt har åkt igen och klämt tullarnas fingrar så är jag helt övertygad om att min gula väska är av ondsint sort.
En annan sak är att jag inte är förtjust i påtvingat socialt umgänge. Jag tycker om att prata med människor och vara social. Det jag inte gillar är när det krävs av mig att jag på min fritid ska spendera timme efter timme ihop med personer som jag har väldigt lite gemensamt med och som jag aldrig skulle spendera tid ihop med om jag var hemma. Att först vara social 8 timmar i skolbänken och sedan fortsätta vara social med samma människor resten av dagen, kvällen, blir jobbigt, för jobbigt!
Utbildningen jag var på denna veckan, var på 3 (2,5) dagar och hade vi istället för att sluta tidigt för "egenstudier" under 2 av dem, med lätthet hunnit avverka den på 2 dagar. För att vara på plats i tid fick vi resa iväg redan dagen innan. Jag hade som förslag att man kunde köra upp tidigt på morgonen dag1 av kursen och slippa en övernattning. En av 2 medföljande kollegor gjorde klart att personen i fråga såg detta som en trevlig resa iväg från hem och familj så jag gav inte ens syre åt mitt förslag.
Vilket leder mig in på nästa irritationsmoment. Alla "föräldrar" som använder den här typen av arbetsresor till att "vila upp sig" och "umgås med vuxna". Jag är inte intresserad av att ni är slutkörda som föräldrar, har problem hemma eller vad det nu månde vara! Jag tycker det är pest, pina och ett förbannat gissel att vara iväg. Jag måste hitta hundvakt till den Grå, vilket inte är det lättaste och tar massor av tid. Jag måste åka ifrån Lyckan, vilket jag avskyr. Jag och Lyckan har begränsat med tid ihop som det är, den lilla tid vi har är värdefullare än något annat.
Slutligen är det då slabbandet med alkohol. Jag är inte någon absolutist men jag fattar inte varför det alltid ska korkas upp vin, knäckas upp ölburkar och skruvas av locket till fickpluntan men starksprit. Jag gör inte det. Varför, varför, varför måste man dricka alkohol när man är iväg på kurs? För att man ska stå ut med människorna som man tvingas umgås med kanske, vad vet jag. Jag drack två glas vin och pladdrade andra kvällen, sista satt jag på mitt rum och pluggade inför provet som utgjorde kursavslutningen. Fick någon kommentar morgonen därpå om att de hade druckit vin för mig också eftersom jag inte hade dykt upp och att det var mitt fel om de bara hade ett svar att skriva på provet. Först flinade jag lite sådär som man gör åt idiotiska skämt som aldrig borde uttalats men som man inte orkar säga något om. På vägen hem kom jag att tänka på det och då blev jag ilsk.
Jag har inte bett om något sabla vin, jag vill inte ha vin, jag tvingar inte de att dricka vin och jag hade redan gjort klart att jag pluggar inte med alkohol i kroppen. Det eftersom jag redan efter ett glas känner att jag inte har den fokus som jag vill ha när jag ska lära mig något. Varför ska jag då stå och klä skott för något som jag inte bett om och har avsagt mig deltagande i? Jag ruttnar på sådant!
Nåja, kursen var väldigt lärorik och med undantaget på en så var föreläsarna väldigt duktiga, engagerande och pedagogiska. Det uppskattas av sådana som mig som har svårt att sitta still och lyssna så länge. Nu är jag äntligen hemma och har hämtat den Grå som har varit på vår-kollo hos den Goda fén och har fått krama på min fina Lyckan. Då börjar ordningen att återställas!
/Sanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar