Tappra lilla vovven, vi var och tränade igår och jag märkte rätt snart att det inte stod rätt till. Det fanns ingen motor alls i hunden och så fort vi hade gjort ett par moment och jag belönade honom så tassade han in i skuggan av ett träd och lade sig ner. Ligga ner frivilligt? Min hund? Började smått misstänka att den var döende, för det där med att ta det lugnt är liksom inte Grås grej alls. När han några timmar senare lämnade det ultimata beviset på att magen var dålig så ringde jag Grås uppfödare och bad om råd. Internetforum och skonkoster i all ära, men när min hund är sjuk så vill jag prata med veterinär eller någon som har hund av samma sort och erfarenhet.
Efter långt samtal, promenerade jag och Grå till kvällsöppen närlivs och köpte morotspuré. Grå satt tyst utanför och väntade - definitivt sjuk. Grå är aldrig tyst när man lämnar honom. Han avskyr att bli lämnad och lämnas man utanför en affär så skäller man. Bra på det viset att jag aldrig behöver oroa mig för att han blir stulen. Men mest är det pinsamt att han inte är tyst. Hemma blev det någon matsked puré, kraftigt utspädd med vatten. Grå pep större delen av kvällen för att han var hungrig men mer mat blev det inte.
Nu på morgonen har jag varit på veterinärkliniken och köpt Diasanyl och ett foder som ska hjälpa mage och tarmar igång. Köpte så vi klarar oss över helgen och så får vi se hur det ser ut på måndag. Fodret ska ges i små portioner, varannan timme första dygnet. Sabla tur att jag jobbar natt och har precis pratat med min chef, Grå får följa med så jag kan ge foder.
/Sanna som har en låååång helg framför sig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar