Kom hem från jobbet och tog ut Grå på en kort morgonrunda så att jag får sova ett par timmar utan att han stör. Det var ett väldigt märkligt morgonljus idag och det i kombinationen med att luften för första gången på flera dagar gick att andas gav en liten konstig känsla av att nu har det vänt.

Trots den ljumma sommarmorgonen fanns där ett svagt men ändå lätt förnimbart kling av klar hög luft som skvallrade att det fortfarande finns gott om tid kvar att njuta av värmen, solen, baden, glassen och jordgubbarna men att det underbara har ett slut och att det följer en höst. Nästan en liten ödesmättad känsla där jag gick och drog benen efter Grå som var upptagen med att sniffa in morgonnyheterna som lämnats av kvarterets hundar.
Märkligt att kombinationen av ljuset och att man rent plötsligt kan andas ordentligt ger förnimelser om förhöstens soliga men svala mornar när det helt klart kommer bli en varm och alldeles underbar sommardag...
/Sanna som är lite småfilosofisk denna morgon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar