Jag fick lämna in den grå Marleyn på hundpensionat igår. Kolliderande scheman och hans oförmåga att ta det lugnt, gör onekligen det en utmaning om man ska städsla hundvakter. Hundpensionatet tog honom gärna och jag som trodde att det skulle kosta en arm och ett ben blev jätteförvånad när de ville ha 100:- för att hålla gangstern bakom lås och bom. Fint var där också. Rejäla boxar som var lätta att hålla rent och fina stora rasthagar och busiga kompisar.
De har i vanliga fall hunddagis och långtidsinackordering och var inte vana vid att vara "nattis" men det gick helt suveränt bra och jag kommer lämna honom där till helgen också och har därmed löst mina hundvaktsproblem :0) Använder man sig av dem mycket så kan man teckna avtal med dem istället för att betala per natt men eftersom jag inte ska ha den grå hur länge som helst så tar vi det efter hand.
Det var världens gladaste Weimz som kom studsande ut i utlämningsrummet i morse men han hade nog en kul kompis inne i hundstallet för han skulle rusa tillbaka in igen. Han var så glad och visste inte hur han skulle göra för att visa sin glädje. Han studsade som en pinscher och ylade. Full fart ut till bilen och sedan styrde en trött jourmatte bilen hemåt. En snabbrastning när vi väl var hemma och sedan upp i lägenheten för furkost och sova. För första gången petade inte den grå i sin mat, han slukade den och sedan gick han nöjt och lade sig på sina filtar och jag kröp i säng.
När klockan ringde vid 14-tiden, kände jag mig ovanligt utsövd och redo för ytterligare ett nattpass. Den grå passas av Lyckan i natt och jag känner mig lugn. Märklig känsla att känna sig utsövd efter att i en hel vecka känt mig som en slutkörd småbarnsförälder efter att ha jagat efter den grå. En natt kvar och sedan den sedvanliga luckan i schemat. På onsdag ska jag och den grå nog till stranden och busa igen. Det var ju roligt sist :0)
/Sanna som ska laga mat innan jobbet och komma ihåg matlådan idag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar