Äntligen träning!

För första gången på vad som känns som evigheter, var jag ute och sprang idag. Det blev bara strax över 2km och egentligen borde jag ha sprungit åtminstonde en km till men beslöt mig för att ta det lugnt. Latmasken i mig vann idag och så hade jag den grå som dålig ursäkt också.

Han har ju inte så bra kondis den lille skiten och efter ett varv runt fågeldammen var tungan lååååång och tempot var väl allt annat än högt. Vill inte pressa honom heller eftersom han strax innan han kom hit hade kraftig växtvärk och tydligen haltade. Idag haltades det inget och det blir nog en liten runda till redan imorgon. Han älskar verkligen att springa, det är något av det bästa som finns.

Idag hade jag vanligt koppel och länk men ambitionen är ju att han sa kunna springa i sele och att jag kan koppla kopplet i ett bälte och ha armarna fria. Just nu är det inte läge för det för det finns så många intressanta saker att dra emot alternativt tvärnita för. Slutspurten är ett praktexempel, vi springer på i bra tempo och har precis passerat en hund. Det börjar bli riktigt bra och jag börjar fokusera på att öka tempot och ta ut steget. Då tvärnitar den grå ärthjärnan för mitt på cykelbanan ligger det ett korvbröd. Eftersom han var snett framför mig så blev det ju en snabb undanmanöver och automatiskt ett ryck i halsbandet. Den grå ärthjärnan insåg att det nog var bäst att röra på sig men han vände sig om efter korvbrödet mer än en gång.

Det var otroligt skönt att springa igen och det kommer bli många turer med den grå.

/Sanna som sakna träningen den senaste tiden