Gjort min läxa!

Igår surfade jag som sagt på cyklar och kringutrustning. Jag som trodde att häst var en dyr hobby - ha! "The sky is the limit!" gäller onekligen i cykelvärlden och jag undrar om gränsen går ens där. Det verkar vara pryldårarnas paradis! Allt kan bytas ut, optimeras och all galenskap verkar kretsa kring "den stora jakten på grammen". Lyckan underhöll mig härom dagen med berättelser om hur cyklister byter ut diverse skruvar och bultar från aluminium till kolfiber och hur man på fullt allvar hellre har en flaska vatten mindre med sig på cykeln för att kunna spara på vikten :0S

Det är tydligen extremt viktigt att man har "rätt" kläder också. Helst ska man köpa kopior på proffscykelstallens för året gällande stass och det finns ingen ände på mängden grejer heller. Jag tror jag smäller av! Jag har hittat vad jag behöver och kommer onekligen bara precis köpa absolut basic. Jag ska träna inför Vätternrundan och sedan genomföra den. Jag ska inte köpa på mig en massa pryttlar som sedan riskerar att inte användas. Jag hoppas ju att jag uppskattar cyklingen som träningsform och håller vid den när jag väl är igång men det känns ju knäppt att köpa på sig en massa utrustning på ett "kanske". Vi kör på "absolut måste och basic" så länge.

Jag har fortfarande inte vant mig vid tanken på att jag kommer sitta fast i pedalerna med cykelskor. Jag kommer få leta upp en stor ödslig plan när jag ska lära mig tekniken för att komma på cykeln, få fart framåt och klicka fast skon i pedalen och det viktigaste av allt, klicka ur den igen och stanna utan att falla som en annan kägla. Jag kommer med fasa ihåg när jag lånade Isidors häftiga gula racercykel och fötterna bara satt fast med remmar. Jag var tvungen att panikbromsa och innan jag hade sparkat loss foten och fick ner den i backen såg jag mitt liv passera framför mig...

Men cyklingen ska bli spännande. Jag ser fram emot den och det känns extra motiverande att träna när man har en bra cykel. Det ska bli kul att trampa runt på ett racermonster och känna sig snabb. Misstänker att känslan försvinner samma sekund som man blir omkörd av hurtbullarna i lokala cykelklubben. Men just nu känns det utmanande och positivt! Jag tycker att jag allt har hittat ett bra projekt att hålla på med :0>

/Sanna som tycker cykelvärlden är märklig