Gammelvargen hade lagat galet god mat och jag trodde att det till slut skulle spruta ur öronen på mig eftersom jag åt så mycket. Till förrätt en toast med bla kräftor, till huvudrätt - den godaste älgkalvsgryta jag någonsin ätit och slutligen efterrätt med melon och druvor. Väl vald dryck till och gott om allt.
Min bror var som vanligt 2 timmar försenad och när han väl anlände så parkerade han sig i andra änden av det långbord som var uppdukat och förblev där och förutom ett par korta kommentarer i de allmänna samtalen som rådde runt bordet så utväxlade vi inget mer än artighetsfraser.
Men tillbaka till den trevliga middagen. Gammelvargen hade satt upp ett stort partytält ute på gräsmattan och det var vi alla mer än tacksamma för när himmeln öppnade sina dammluckor och regnet vräkte ner. Skulle alla ha knökat in sig i den lilla sommarstugan hade det blivit trångt. Förvisso har min farmor vid ett tillfälle lyckats hålla släktgille för närmre 30 pers i den lilla stugan medan regnet vräkte ner utanför men det krävdes i princip skohorn och ingen kunde röra sig i någon större utsträckning. Nu satt vi i alla fall ute och det var en härlig stämning och jag munhöggs hej vilt med en av mina släktingar, bara för att vi kan! En annan släkting kom vi fram till att på varenda bild som finns på mig och den släktningen som barn så sitter jag uppkrupen i hans knä - en tvättäkta favvo-onkel helt enkelt. Naturligtvis var jag tvungen att se till att det togs en sådan bild idag, för vi har inte träffats på åratal. Det var en spontangrej och jag bad Lyckan ta en bild med min kamera och rent plötsligt hade vi samtliga släktingar med kameror framför oss - förbaskade paparazzis!
Lite nervöst var det att tala om PHS-ansökan inför alla men de var otroligt stöttande och tyckte att det bara var att söka igen. Jag är otroligt glad för det och känner mig jättemotiverad på nytt efter att ha varit lite slokörad sedan beskedet om att jag inte var uttagen till CT kom. Det betydde väldigt mycket för mig att få den stöttningen som familjens svarta får är det skönt att veta att man åtminstonde inte är släktens svarta får :0)
/Sanna som hade en trevlig eftermiddag och kväll trots bror och regn
3 kommentarer:
Skönt att allt gick bra! Och fantastiskt att ni kunde sitta ute igår i ösregnet!
Ja, det blev ju riktigt trevligt till slut!
Har inte besökt dig på ett tag så ja visste inte att du inte gått vidare. Så synd...men ta nya tag och sök igen...det är ju snart!
Sköt om Dig!!
// Ninna
Skicka en kommentar