Det smittar!!!!

Ja och inte är det mina kollegors dunderförkylningar eller något annan vidrig form av virus eller bacilusk heller som jag pratar om. Jag är inne i en extremt kreativ fas och det är faktiskt årligen återkommande att jag i början av hösten får massor av energi och kreativitet. Jag tror att det har att göra med att min kropp är så dåligt rustad för sommarens värme och sol. Jag tycker förvisso om att värme och sol men med en kropp som inte är överdrivet utrustad med de där pigmenten som förvandlar sig till härligt sommarbrun ton och skyddar så blir jag mest en bränd och fräkning historia. Värmen hanterar jag bäst genom att ligga och dåsa någonstans eftersom min kropp verkar använda all sin energi till att försöka aktivera de högst ovilliga pigmenten att de faktiskt vill bli bruna. Nu när hösten börjar närma sig och ger sina första tecken iform av härligt klar luft så att man åter kan andas och vågar resa sig ur sitt dåshörn vaknar jag till liv på nytt och kommer igång och det är då jag drabbas av olika åkommor...

Jag vet inte vad det är, jag har en sådan förbaskad lust att jobba med pärlor och jag tror att jag har blivit smittad på jobbet där tanterna trär pärlhalsband både högt och lågt när vi inte har något att göra för stunden. Inte heller blir det bättre av att man kikar runt på Malins sida och hennes fina halsband och hade det egentligen inte varit trevligt med ett fint egengjort halsband till den där enkla vardagsklänningen som jag köpte på Gina Tricot eller kanske två eftersom jag ibland kommer ha en polotröja till - GAH!!! SLUTA!!! JAG SKULLE JU INTE TRÄ PÄRLOR!!!! Jag har massor att göra - skola, sälja häst, jobb, träning och min stickning som har varit den enda handarbetsutsvävning jag har tillåtit mig att göra på jobbet till mina manliga kollegors roade blickar, eftersom jag tydligen inte går att förknippa med handarbete om jag så var den sista kvinnan på jorden....

Jag har aktiverat min digitala fotokurs och ska börja titta på första lektionen och samtidigt hör jag den lilla runda pärlburken kalla från sin låda inne i klädkammaren - TYST!
Försöker trösta mig med att det är fel färger på pärlorna, de är i blåskala och jag vill ha i gröna och höstiga färgen. Men inte sjutton tystnar den förföriska pärlburken för det! Jag vet också att jag och Lyckan ska på en högst trevlig utflykt i eftermiddag och att jag kommer passera en Panduroaffär och jag ska gå in där, gå förbi alla de fantastiska pärlorna på väggen för att komma längst in i butiken och ta scrapbookingalbumet som jag har sett ut. Jag kommer nog köpa pärlor också är jag rädd...

Hur blev det såhär???
Jag skulle ju inte hålla på med sådant, jag skulle bara sticka en tröja!!! Resultatet av ett icke-kreativt och understimulerande arbete kanske... Förbaskat! Hur hamnade burken med pärlor brevid datorn? Varför är det påbörjat ett litet halsband i blått? Varför har jag rent plötsligt en hel drös länkar sparade med pärlmönster??? - RÄDDA MIG!!!

/Sanna som med skräck inser att hon har vandrat rakt ut i pärlträsket och inte märkt ut vägen tillbaka