Vissa dagar undrar jag om jag har ett myndighetsemblem på jackan eller om jag rent plötsligt har drabbats av en minneslucka och under den tiden luckan varar för, skrivit under ett avtal med posten och numera har postens logotype på min arbetsjacka. Idag har jag kört paket, högt och lågt, flyttat en husvagn två gånger (jag skrev nog på som någon form av bärgare under minnesluckan), kopplat elkablar (jag är helt säker på att jag aldrig läste el&tele på gymnasiet - eller...), passat en telefonväxel (undrar när jag utbildade mig till receptionist), fixat fram verktyg (ser jag ut som en förrådstekniker??) och under ett 12 timmar långt arbetspass har jag utfört cirka 1 timme av det jag trodde jag var anställd för att göra. Jag måste vara det enda postbudet/bärgaren/elektrikern/receptionisten/förrådsteknikern som har laglig rätt att bära batong och handfängsel - vakt, vilket jag trodde att jag var, är jag definitivt inte!
Missförstå mig rätt, jag tycker om min arbetsplats och jag gillar människorna dock verkar vår huvudsakliga arbetsuppgift väldigt ofta falla i glömska till förmån för de mest knasiga göromål och det gör mig lite nedslagen, dags att leta nytt jobb kanske. Det är det i vilket fall som helst, jag vet inte hur många arbetstimmar i månaden jag får efter nyår. Platschefen pratar om att hon vill anställa oss behovare på ett visst antal timmar per månad för att vi ska vara garanterade något, men jag måste faktiskt kunna leva på mitt arbete. Vi får se vad som händer, just idag är jag lite matt på det stora hela och det beror till stor del på alldeles för lite sömn, jag får omvärdera när jag har sovit ut.
Fattade ett beslut idag som nog vissa finner märkligt. En kollega till oss har precis fått barn, eller rättare sagt, hans sambo. Genast har det dykt upp ett insamlingskuvert till en present och idag när jag blev tillfrågad om jag ville lägga, tackade jag nej. Kollegan som frågade undrade varför och det var inte svårt att motivera alls. Den nyblivna fadern har inte en enda gång skött sin arbetsuppgift sedan jag började. Har jag gått in och löst honom under hans arbetssnurra för att han har fripass har allt arbete legat kvar och jag har åtskilliga gånger fått "städa" efter honom. Sedan har han genom sitt beteende satt sina kollegor i skiten. Alla andra som jag känner som har blivit föräldrar, har i god tid informerat sina chefer om att de väntar smått och till ungefär när knyttets ankomst är beräknad och hur de vill göra med eventuell ledighet. Den nyblivna fadern smög med det hela och det var ren slump att två andra kollegor snubblade över informationen på internet och sedan spred det sig givetvis som en löpeld genom personalstyrkan. Inte förrän chefen hade hört ryktena, stannade kvar på övertid och fullkomligt drog bekräftelsen ur honom kom det fram helt öppet och då högst luddigt besked på när knyttets ankomst var beräknad. Nu när knyttet har kommit till världen har kollegan tagit ut ledighet resten av månaden. Man gör inte så, man ger sin chef en ärlig chans att förbereda och lösa vakanser. Hade man vetat detta hade inte en stor del av personalstyrkan varit på utbildning just nu och då hade inte de som var kvar och som redan täcker upp högt och lågt, behövt täcka upp ännu mer. Jävla barnsligt och omoget beteende från kollegans sida och mycket baserat i bitterhet eftersom han är en av de som måste byta tjänst vid årsskiftet. Jag är ledsen, jag spenderar inte mina surt förvärvda slantar på en så urbota ojust och tarvlig kollega. Jag är rätt nöjd med att mitt namn inte kommer stå på blomsterkvasten eller vad det nu blir.
Men lite positivt har det allt blivit av dagen. Jag har haft väldigt trevligt ihop med mina kollegor, vi har skrattat mycket och skämtat mycket. Jag passade på att bläddra i några veckotidningar när jag passade televäxeln och hittade ett mönster till en liten, liten omlottkofta - vilken bra present till någon som jag tycker så bra om och som snart kommer behöva en sådan :0)
Jag får nog erkänna att jag har blivit lätt besatt av min stickning, men det är ju så roligt!!!! En ynka vecka kvar i skolan och sedan kan jag sticka tills korna kommer hem, det ska bli så skönt att vara ledig när man är ledig och ta sig an alla projekt och uppgifter som ligger staplade i hög för att skolan har haft prioritet!
/Sanna som till råga på allt öppnade ett läskigt brev när hon kom hem och fann att det var positivt att 1) öppna det och faktiskt veta dess innehåll 2) beskedet var riktigt trevligt :0>
onsdag, november 28, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar