Oordning & oreda

är det på vissa människor just nu och det är lite irriterande när jag blir drabbad. Dagens stora ups står min chef och företagshälsovården för. När man ska jobba där jag jobbar måste man ta en drös blod & urinprov för att visa på att man är frisk och inte nyttjar droger - helt okej med mig, det tycker jag att alla arbetsgivare borde kolla.
Nåja ihop med blodproven mm följer en läkarundersökning och eftersom det körde ihop sig så delade man upp det så att jag skulle först till Previa för testerna och sedan återkomma idag eftersom läkaren då skulle finnas på plats, tiderna meddelades av min chef per telefon efter diverse kringringande och grejande. För två veckor sedan var jag och gjorde testerna och idag var jag tillbaka för läkarkontrollen - trodde jag...

När jag hade suttit i väntrummet i en halvtimme och parkeringstiden höll på att löpa ut och jag riskerade att bli sen till min terapeut så började jag smått retlig fundera på att hitta någon som visste något om vad som pågick. Då ringer min mobil och det är sköterskan som hade nöjet att sticka mig för två veckor sedan. Eftersom jag hörde henne ett par rum bort gick jag dit och fick frågn vad i hela friden jag gjorde där och svarade att jag väntade på läkaren. Hon kollade i datorn och kunde bara konstatera att jag ska vara där nästa vecka och jag hade blivit felinformerad. Men hon tyckte att det var bra att jag var på plats för mina prover hade tydligen förolyckats på vägen. Förklaringen jag fick var långsökt och gick ut på att blodprovsröret hade gått sönder och eftersom urinprovsrören då hade 'badat' i det rörets innehåll ansågs de kontaminerade och odugliga. Min enda kommentar var att jag var av åsikten att en labbtekniker antagligen har klantat till det och fann det bekvämt att skylla på posten. Sköterskan höll med och undrade om jag hade möjlighet att göra om proverna omgående och jag var av åsikten att det fick gå undan. Det som förra gången tog en halvtimme tog nu knappa tio minuter. Precis när hon skulle sticka mig kom hon på att jag var spruträdd, eftersom det hela gick i ett rasande tempo, kände jag mer av nålen än förra gången, men det gick ändå otroligt fort. Jag tyckte att man kanske borde förpacka proverna i bubbelplast och en solid kartong denna gången och fick åter medhåll. Sedan var det bara till att rusa ut till parkeringen och jag hade förvisso dragit över tiden men bara med två minuter och ingen parkeringsvakt i sikte. Efter det var det bara till att styra kosan tillbaka hemåt och till terapeuten och min chef kommer få en ansökan om milersättning gånger tre, hon kommer bli såååå glad...

Nästa röriga person är i sedvanlig ordning 'sambon', hon har släktingar på besök och det var tydligen meningen att de bara skulle komma ner över dagen, trots att hon hade kollat mer än en gång med dem om de tänkte sova över. Igår hade släktingarna kommit på att det nog var rätt praktiskt att sova över i alla fall. Personligen hade jag hänvisat släktingar som gjorde på det viset, till närmsta bed&breakfast eller hotell - otroligt respektlöst med tanke på att 1 'sambon' bor ihop med en annan person = mig, 2 vi har visserligen rejäla rum här i det lilla huset, men så stora är de inte, att härbärgera folk krävs lite planering såvida man nu inte vill ha dem i sin egna säng. Resultatet är att vi nu har två halvdöva och väldigt högljudda smålänningar som sover i 'sambons' bäddsoffa och 'sambon' ligger och sover på min extrasäng ute i tvättstugan. Dörrarna står öppna för att vovven ska kunna sova i sin korg i 'sambons' rum.

Det värsta med att människorna är högljudda är att jag nu håller på att vrida dygnet för att anpassa mig till två veckors nattarbete och är vaken halva nätterna och sover halva dagarna. Jag har verkligen inte lust att bli väckt imorgon pga skrikande människor, vi får väl se hur det går imorgon. Nu ska jag flumma vidare i cyberspace ett tag till. Tre timmar till, sedan får jag gå och lägga mig

/Sanna som allvarligt funderar på att börja dricka kaffe