Laddar för vintermånaderna

Förkylningen visade sig vara svårförintad - irriterande!
Nu när man har flyttat och har all världens möjligheter till bra träningsrundor så vill man komma igång, inte hålla sig till lugna promenader. Det till trots, är jag väldigt stolt över att jag tog en riktigt lång promenad längs med stranden i måndags. Jag var inte överdrivet motiverad efter en natt med hög feber och allt vad det nu innebär.

Ska försöka promenera eller kanske tom jogga en kortare sträcka när jag har sovit efter nattens jobbpass. Vill igång med träningen som har hamnat långt på efterkälken denna höst. Ser fram emot att springa nere på stranden och få ut grym träning genom att springa i sanden.

Det definitiva beviset för att det nu är vinter kommer också infinna sig - vinterdäcken ska på bilen! Jag har efter flera års slit anammat den tidsbesparande varianten. Jag förvarar däcken på däckfirman och de håller koll på dem. I samband med att de skickar ut tid för däckbyte får jag även reda på om de anser att jag behöver nya däck. Jag betalar gärna för den servicen. Jag har kämpat med domkrafter, fälgkors och kärvande muttrar vad jag ska. Det är betydligt trevligare att sitta och bläddra i en skvallertidning och sippa varm choklad än att bråka med skitiga däck.

Jag gillar verkligen hösten men nu när vi går in i vintermånaderna så kan jag som nattarbetare, lätt hålla mig för skratt. Det är mörkt när man kör till jobbet, mörkt när man jobbar, mörkt när man kör hem och under de få ljusa timmar som dygnet erbjuder, sover man i regel. Det blir extra viktigt att man tränar och håller igång då för att man ska orka.

/Sanna som laddar med extra c-vitaminer just nu

Så var det vinter!

Nej, det är inte för att det har varit frost eller särskilt kallt. Jag har inte heller lagt på vinterdäcken för jag har två däck som måste fixas innan det är dags för det.
Inatt var första gången hästarna fick vara inne, så nu är det igång - insläpp, kvällsfodra, morgonfodra, utsläpp, mocka och det eviga hatgörat med att fylla hösilagepåsar. Nu på morgonen när jag stod i stallet och skyfflade dynga efter ett 12 timmars nattpass, insåg jag hur trött jag var på det och hur mycket jag avskydde det. Jag älskar min underbara, vilda, vackra, egensinniga, prilliga dam, men det står mig upp till halsen med stallsysslor och utgifter - JAG VILL INTE MER!!!

Det är väl hyfsat uthärdligt så länge jag jobbar natt, då kan jag göra stallet på morgonen innan jag går och lägger mig. Problemet uppstår nästa vecka när jag går över till dagtid. Det kommer innebära att jag måste upp klockan fyra för att hinna fodra, mocka och släppa ut. Jag vet precis hur charmig - INTE! jag är den tiden på morgonen och Damens morgonhumör matchar mitt. Visst, jag skulle kunna sova en halvtimme längre, men då hinner jag inte mocka och fixa allt och när jag slutar jobbet kl 18 måste jag kasta mig i bilen för att komma till mina svensklektioner i tid, det betyder att jag åker hemifrån 05:15 på morgonen och är hemma igen 20:30 för att börja om morgonen därpå. Efter en sådan dag vill jag inte gå ut i stallet och fixa, då vill jag på sin höjd ösa till hästarna deras kvällsmat.

Kan jag inte be någon om hjälp? Skulle inte tro det. Förra vintern skötte jag stallet i princip helt själv. Hyresvärdens fru och dotter är av åsikten att deras häst ska vara ute dygnet runt, året runt. Att det inte finns ett godkänt utestall med liggplatta, bädd och dragfritt och att deras häst är åldersstigen verkar inte bekomma dem särskilt mycket. Jag ruttnar på sådant tänkande och visserligen vill jag ha hans sällskap till Damen när de står inne, men jag har faktiskt gjort ett undantag från min benhårda regel att skita i andras djur. Jag tar in hästen för att jag tycker synd om honom och för att han ska bibehålla sin hälsa. Nästa vecka kommer dessutom islandshästen tillbaka och hans ägarinna var det ju lite si och så med. Hon kom och gick väldigt oregelbundet, red sin häst, matade sin häst och förberedde foder för x antal dagar och sedan var hon borta så många dagar som där fanns hinkar. Jag var fortfarande fast med tre fodringar per dag, insläpp och utsläpp. Isisens matte kunde tom lunchfodra sin häst men skita i att ge de andra två.

Fick ta ifrån Damen hennes hösilage igår. Hon var så lycklig över att få det att hon bara tryckte in tills hon nästan satte i halsen och inte fick någon luft. Hon fick den första portionen i omgångar och Nya Sambon som fick uppgiften att kvällsfodra, fick även uppmaningen att kolla noga så att det inte hände igen. Nu på morgonen gick det lugnt och städat till och hästarna verkade väldigt nöjda med att ha spenderat natten inomhus, skyddade mot regnet. Det är en liten tröst när man sliter med gödselkärran och de förbannade hösilagepåsarna.

/Sanna som är trött på hästeriet.