Mörker

Det har varit en rätt blek Sanna som har tofflat runt idag. Jag har varit otroligt trött, seg och frusen. Banträningen regnade bort och trots att det var ett par timmar kvar innan det borde bli mörkt, skymde det långt tidigare. Dagen fick vikas åt viktiga ärenden - boka tid för byte av vinterdäck (i år får någon annan slita med de förbaskade däcken), hämta en beställning som äntligen hade anlänt och slutligen köpa ytterligare en bok till rättssociologin.

Väl hemma igen var jag fortfarande seg men efter många om och men lyckades jag sparka ut mig själv till att springa i det vanliga spåret. Tiden var inget att hurra för men jag är strålande nöjd i alla fall. Spåret var otroligt halt och lerigt pga allt regn, mörker och stormvindarna här nere vid kusten är inget trevliga alls idag men jag stannade inte en enda gång idag och andningen, min stora motståndare fungerade nästan hela vägen. Djup, fin och jämn och långa stunder fick jag till de där härligt långa vägvinnande stegen och kunde tom vila på steget vid ett par tillfällen - underbart. Bara lite stressad i andningen på slutet när det var lite motigt och jag samtidigt fick för mig att spurta men men.

Imorgon är det vilodag och jag ska jobba vilket innebär ofrivillig trappträning ca 20 våningar men där finns inga tidskrav, inget tempokrav så det är mest ett bra sätt att få arbetstiden att gå. Mitt arbete är ju uteslutande helt stillasittande så den frivilligt påtagna rundan med alla trappor är ett skönt avbräck.

/Sanna som tycker att det börjar lossna lite med löpningen.