Frustrerad

Nu har jag i nästan en månads tid haft en förkylning i kroppen som inte bryter ut. Jag har redan haft körtelfeber som jag faktiskt drog på mig genom att överträna min kropp inför min mönstring (jag hade i ungdomligt övermod fått för mig att jag skulle klara en fysiskt krävande tjänst) jag vet hur skit jag mådde då och är inte beredd att ta reda på hur man mår när man har hjärtsäcksinflamation. Men vad gör kloka tankar när frustrationen över att jag inte blir frisk får mig att vandra av och an som en tiger i en bur.

Frustrationen lamslår dessutom så mycket annat. jag ligger efter med den första inlämningsuppgiften till rättssociologin och känner mig stressad. Är den inte inlämnad på söndag får jag lämna in den till nästa höst som en resttenta - har inte lust med det! Problemet är att hjärnan nu i en veckas tid har känts som om den vore invirad i fetvadd. Jag stirrar på inlämningsuppgiften och fattar inte vad det är de vill att jag ska skriva och frustrationen bara växer, växer och inte kan jag springa eller simma av mig den vilket brukar vara receptet för att få studielugn och fokus!!!

/Sanna som snart får ett utbrott!