Det blev en ganska känslomässig färd med en hel del tårar. Väl framme kändes allt väldigt rätt. Stallet var nybyggt och otroligt fint och välventilerat och hagarna var helt fantastiska, stora och kuperade och det fanns en kompisar till Damen som bara stod och väntade. Avlastning, en trevlig fika och sedan var det dags att säga adjö. En sista kram och klapp av fröken gosmule ute i hagen och sedan gick jag med mycket raska steg mot bilen och körde utan att se mig om, tårarna strömmade. Jag vet att jag har fattat rätt beslut och detta är det bästa för både mig och Damen men det är inte smärtfritt för det....
Sista kramen:
/Sanna som är trött, ledsen, omtumlad och glad - allt på samma gång i en enda röra
4 kommentarer:
Sanna, jag vet hur det känns,har gjort det samma.Det är 2 år sen Miren såldes,har inte förmått att sälja hans sadlar ännu.Du har tagit rätt beslut,Kram Mam.
Självklart har du tagit rätt beslut. Jag vet någon som gjorde samma sak för två år sen ;)! Min mamma tog farväl till sin bästis, för hans skull.
Sköt om Dig!!
:) Ninna
Usch vad det måste varit svårt beslut. Men jag tycker du gjorde rätt för damens bästa och din egna.
Hoppas att du har kontakt med den nya ägaren så du får veta hur det går för henne.
Tröstkramar
Tack för alla tröstande kommentarer! :0)
Skicka en kommentar