Bästa vännen = olycksfågel nr 1

Mitt i natten fick jag en hel rad SMS och tom telefonsamtal från bästa vännen. Hade ni känt personen så bra som jag gör, hade även ni höjt ett förvånat ögonbryn eftersom det var rejält efter bästa vännens normala sovtid. Jag vart så nyfiken att jag ringde upp trots den sena timmen och vad kan jag säga - bästa vännen har gjort det igen och med råge....

Vi får nog ta det från början. Det började med att bästa vännen flyttade till skåne och behövde extrajobb. Han sökte till det vaktbolag som jag jobbade för tidigare men de hade lim i maskineriet så konkurrerande bolaget norpade honom. Allt var frid och fröjd fram till förra sommaren när bästa vännen började jobba på stadens station och vilken högre makt bästa vännen än har stött sig med så ges det igen med råge. Tokiga farbröder med shoppingvagnar som slåss, fulla ungdomar som bråkar, tanter som sparkar på cyklar och går allmänt bärsärk, folk som trillar framför tåg osv osv - allt händer när bästa vännen jobbar. Efter att ha varit hängiven supporter på tingsrättsförhandlingar under våren pga ovanstående händelser så drog både jag och bästa vännens mamma en lättnadens suck när bästa vännen hamnade bakom en receptionsdisk denna sommaren. Lugnt, stilla och inget kan hända som resulterar att jag återigen kommer sitta i tingsrätten eller få samtal mitt i natten - trodde jag.....

SMSet som trillade inatt löd: "Nu har jag slagit till igen... tror fan att det börjar brinna i fläktrummet idag. Det har inte hänt något på 16 år .... men idag när jag är där, då passar det visst att brinna! OBS! Det var inte jag som satte fyr!"

Det sista har med bästa vännens framtida arbete inom räddningstjänsten att göra. Jag brukar anklaga honom för att vara en väl dold pyroman.

Som det framgår så började det brinna i ett fläktrum lagom till bästa vännen höll på att packa ihop för dagen. Nu tror jag inte att det går någon nöd på bästa vännen. Bränder är av ett stort intresse hos vederbörande och jag kan riktigt se framför mig hur bästa vännen har knatat runt bland brandbilar, rökdykare och övrig personal och sett lyckligare ut än ett barn på julafton.

Jag bara fortsätter att förvånas över att allt händer just denhär personen - helt otroligt vilken vandrande katastrof människan är. Ska man beklaga den kommun han hamnar i efter examen? De lär ju tro att de drabbats av pyromaner och naturkatastrofer var enda dag om bästa vännen fortsätter att förföljas av de högre makterna.

/Sanna som förundrat skakar på huvudet