Lycklig!

Att jag har haft dålig ekonomi sedan min separation är inget jag har hymlat med en enda gång. Tvärtom har jag kört med öppna kort hela tiden, tom min nya arbetsgivare lade jag öppet korten på bordet trots att jag visste att just den typen av problem inte ses med blida ögon på i min bransch, huruvida man blir antälld eller inte kan faktiskt bero på en sådan sak. De senaste två månaderna har dessutom varit extra jävliga, förvisso nyanställd men inga timmar jobbade pga av all pappersexercis som gäller innan man får börja jobba och alla utbetalningar som ska göras.
Räkningarna har legat i drivor och inte en krona att betala dem för. Denhär månaden hade jag inte ens pengar till hyran och jag skämdes som en hund över att återigen utnyttja min hyresvärds snällhet. Igår var det en vänlig själ som lånade mig pengarna och satte in dem på hyresvärdens konto och jag såg verkligen ingen ljusning någonstans, definitivt inte i morse då jag upptäckte att utöver trasigt avgassystem, läckande spolarvätsketank(?) och en trasig lykta så hade var nu kylartanken av någon anledning tom på kylarvatten och hur i hela friden skulle jag få råd att laga allt det där. Idag skulle visa sig vara dagen då det ljusnade med råge dock. Har sovit större delen av dagen pga migrän - tror bestämt att det är åska på gång! Posten låg på bordet när jag kom upp och där fanns två mycket trevliga brev.

Det första var från skattemyndigheten som har beviljat hela min deklaration som tack vare bästa vännen var inne i tid och korrekt vad gäller alla avdrag för mitt fd företag som jag hade förra året. I det beskedet fanns även ett beviljande för tidigare utbetalning. I en handvändning så har jag nu hög hastighet mot det där ljuset i tunneln och måtte det inte vara ett mötande tåg, för jag är trött på alla tågkollisioner i den där tunneln nu. Det andra trevliga brevet innehöll en utbetalning på ett belopp som kommer räcka till att laga bilen ute hos bilmeken på skroten - jag är så glad!!! Min bil kommer att bli hel, jag kommer kunna besiktiga den och sedan har jag en stor ångesttomte att slänga i havet nästa gång jag jobbar!!!

Jag är inte uppe på torra land än, men jag har i alla fall tagit mig till en punkt där jag vadar och kan se land och det är en väldigt skön känsla. Jag har fortfarande räkningar och skulder att beta av, men det känns inte helt oövervinnligt och övermäktigt som det har gjort tidigare.
Tack bästa vännen för att du finns! Du är en helt fantastisk människa och jag tror aldrig att jag kommer kunna gengälda allt du har gjort för mig - du är helt otrolig!!!

Nu ska jag ringa och boka bilmeken och sedan ska jag göra en tårta, det börjar ju dra ihop sig

/Sanna som sitter och lipar av lycka vid datorn