Framsteg!

Precis hemkommen från terapeuten och för en gångs skull är jag inte en zombie. Jag trodde att det skulle bli tungt idag för jag har pysslat med en del saker här hemma som har varit väldigt tunga. Men det var bara positivt!

Jag har gjort massor av framsteg och jag kan själv se dem och är nöjd med dem. Det som är det absolut skönaste är att man börjar hitta sig själv, men det är ett omarbetat och bättre jag som man hittar. Ett jag som värnar om mig själv i första hand och inte bara ger av mig själv till alla andra tills det inte finns något kvar åt mig själv. Ett jag som är lugnare, mer strukturerad och mer fokuserad, visst är det långt kvar men jag känner hur jag så sakteliga är påväg i den riktningen.

Det är på rätt väg äntligen, visst stegen är pyttesmå och jättetunga, men de kommer bli lättare och större. Det är fortfarande så otroligt mycket jobb kvar och jag blev varnad för att jag kommer ha dagar med svackor nu, men att jag ska ha i åtanke hur jag mådde när jag mådde som sämst och jämnföra de dagarna när svackorna är ett faktum. Det är också viktigt att de dagarna pekar på mina framsteg och visar mig själv hur långt jag har kommit - ett litet personligt peptalk helt enkelt. Det viktigaste av allt är att jag bara tar det lugnt de dagarna och inte stressar mig själv till att göra saker jag inte orkar med

/Sanna som mår mycket bättre än hon har gjort på riktigt länge