Det gjorde jag nu i helgen och begav mig dessutom utsocknes. Det är kanske inget konstigt med det för de flesta, men när man bor som jag gör med hästar mm hemma på gården, så är sådant inget man är bortskämd med. Det ska ordnas hästvakter, skrivas instruktionslistor mm, med andra ord det är inte som att jag slänger ihop en weekendväska lite spontant och drar iväg närhelst jag känner för det. Inför helgen frågade jag hyresvärdens fru lite snällt om hon kunde tänka sig att ställa upp och det var inga problem.
Buss och tåg blev det till slutdestinationen. Naturligtvis blev jag påmind om varför jag har lovat mig själv att aldrig sätta min fot på någon typ av fordon som tillhör kollektivtrafiken efter det att körkort och bil införskaffats. En strategisk flytt av väskan för att undvika att den eventuellt fylldes med något otrevligt samt en flykt in bakom hörlurarna till Mp3spelaren, räddade det hela. Väl framme har jag haft en lång skön helg där jag enbart har tagit det lugnt och blivit otroligt bortskämd med färdigdukade frukostar, fikor, middag, trevligt sällskap och många skratt.
Lördagens promenad nere på stranden var visserligen något kylslagen men otroligt återhämtande. Söndagens tråkiga väderlek resulterade i en myspåsedag av bästa sort där dagen spenderades på soffan invirad i en mysig filt och tittandes på en av mina favoritserier ifrån TV, varmt bad 'hanns' det också med.
Det som har varit det bästa med helgen är insikten att jag numera klarar av att ta det lugnt och bara njuta och stilla reflektera över saker. Hade dethär varit för ett år sedan hade jag inte kunnat myspåsa mig en hel dag i en soffa. Jag hade varit rastlös och drivit runt som en osalig ande i väntan på att något skulle hända och jag skulle ha något att göra. Att faktiskt kunna kura ihop sig i en filt, i en soffa med en skål chips och bara slappa har inte funnits på kartan tidigare och nu gick det hur bra som helst. När jag kom hem kände jag mig för första gången på riktigt länge, utvilad och avslappnad. Vem vet jag kanske är på väg att bli en normal människa, där dagen inte måste innehålla minst 30 'måsten' och ett tempo som får duracellkaninen att se ut som en slöhög. Jag är så nöjd med mig själv - jag kan myspåsa!!!
Jag hade ingen lust att åka tillbaka till verkligheten igår kväll. Men det var ju tyvärr tvunget. Dels hade jag ett boxträningspass att infinna mig till och dels har man inte hästvakt i en evighet heller. Det var inte det minsta roligt att sätta sig på de allmänna färdmedlena hem. Men jag lovar, så fort det blir varmare ute och damen åter befinner sig i sin sommarhage och bara behöver tittas till, då kommer jag se till att bege mig iväg igen, för det var otroligt skönt.
/Sanna som är nöjd med att ha lämnat datorn nästan en hel helg (kollade faktiskt mina mail en gång *ser lätt skamsen ut*)
1 kommentar:
Gott att se att Sanna har kommit på fötter igen.
Skicka en kommentar