Segare än tuggummi

Natten mellan söndag och måndag mådde jag inte särskilt bra med resultatet att jag fick ringa och sjuka mig på morgonen. Måndagen spenderades med att jag försökte vila och övertala min mage att den faktiskt ville ha lite mat i sig. Min mage och jag hade väldigt skilda åsikter om det hela och det blev inte ett dugg bättre när jag sedan skulle sova för att jag skulle upp och jobba morgonen därpå. Sömnen infann sig vid 2-tiden på natten och väckarklockan (den otrevliga lilla tingesten) skräller 04. Det fanns inte mer att göra än att masa sig upp och iväg.

Dagen gick oändligt långsamt och inte blev det bättre när jag blev tvungen att bege mig upp på en lejdare 20-30 m över golvet för att låsa upp en lucka till en elektriker som skulle göra årlig kontroll av en brandpump. Man ska förvisso ha en säkerhetssele på sig men sele eller inte sele, det känns banne mig inte tryggt när man förlitar sig på en karbinhake och sedan struntar jag blankt att jag aldrig kommer i närheten av de 300kg den är testad för när det är fritt fall under tassarna. Mina högst charmerande kollegor hade hade tydligen haft kungligt roligt på min bekostnad - ni får igen någon gång, inte snällt att skratta åt en smurfklädd flicka som klänger på en skranglig stege!!!

På väg hem i bilen var ögonlocken tunga och vägen hem evighetslång. Stallet är ju ett obligatoriskt stopp. Damen var överpigg och det blev ett tufft arbetspass för henne i longeringslinan, men när Damen envisades med att leka vildhäst och störa alla andra som försökte träna sina hästar, blev jag irriterad och satte upp tre hinder på spåret till volten. Damen var sedan inte ett dugg road för nu blev hon tvungen att skärpa till sig och dessutom jobba - elaka, elaka mamma!! Fast hon var rätt nöjd när hon efter avsvalkning fick gå ut i gräshage och beta en stund medan jag mockade och fixade med fodret. Jag var hemma vid 21-tiden och lyckades peta i mig en minimal portion med pytt och ägg innan jag slocknade på soffan.

Vaknade tidigt idag och kunde inte somna om, samtidigt hade jag noll energi så jag spenderade förmiddagen med att lyssna på ljudbok och sticka på en sjal till mig själv i mjukt alpackagarn. Efter en fika var det dags för försök nr 1 att komma ut i löpspåret som slutade med att jag somnade utan att ha kommit en meter. Försök nummer 2 slutade med att jag hamnade vid datorn, försök nr 3 förvandlades till en runda ner på stan för ärenden - jag var fullständigt i min egen komavärld. Slutligen kom den tyranniske tränaren till undsättning. Det blev en snabb runda ut via stallet som tog något längre tid en beräknat då jag fick aggera barnmorska till en av stallkatterna. Slutligen kom vi till löpspåret och tyranniske tränaren jagade iväg mig på en runda. Men helt tyranniskt var det inte, jag fick en jättebelöning - idag är det lördag (om man ser till mitt arbetsschema) och då vill man gärna ha något gott. Jag har ätit pizza till middag och svalt ner den med en kall öl - såååå dekadent och så gott!!!

/Sanna som fortfarande är i komavärlden