Jag jobbar på att riva min mentala vägg så om du inte vill ha tegelstenar i skallen bör du bära bygghjälm när du vistas i min närhet. Försvarsmakten gav mig en gång i tiden utbildning på både bergborr och sprängämnen och de är väldigt effektiva demoleringsverktyg :0)
Jag har precis kommit tillbaka från träningsbanan. Jag cyklade dit med bävan och en enorm nervositetskänsla i magen. Värmde upp tre varv och stretchade ordentligt eftersom den förbaskade vänstervaden krånglar så mycket. Bestämde mig att varvtiden skulle vara 2 minuter och 10 sekunder per varv och skred till verket. Första varvet gick på 2 minuter och 15 sekunder och då var det som om fan flög i mig och jag gav mig själv en mental utskällning och spark i häcken som hette duga och satte igång att jaga. De tre nästkommande gick strax under 2 minuter och 10 sekunder. Precis när jag skulle inleda femte och sista kände jag något som slog mot vänsterbenet. Alla tänkbara svordomar, höger skosnöre hade gått upp. Stopp på klockan som stod på 8 minuter och 43 sekunder och sedan knyta skon och försöka hitta andningen igen. För att plocka igen tid och få en hyfsad uppskattning på vad som kunde vara en någorlunda korrekt tid spurtade jag ett varv och klockan stannade på totalt 00:10:22. Jag tror att hade jag bara sprungit på och inte haft en sko att knyta hade jag landat strax under 11 minuter. Men vet ni vad strunt samma - jag var under de 11 och 10 minuter är inte så förbannat långt borta!!! Sedan en mental anteckning: På provdagen - se till att de förbaskade snörena förblir knutna om det så ska krävas epoxylim!!!
Nu är jag rysligt sen till stallmötet!
/Sanna som studsar runt av lycka
Sista delarna i Stockholmsserien
10 timmar sedan

1 kommentar:
"/Sanna som studsar runta av lycka"
Jo jag märkte det! Det var ju också ett sätt att vakna på... Men bra jobbat!
Skicka en kommentar