Bilbesiktningen i banjoland!

Jag besiktigade min bil idag. Jag hade fått boka in besiktningen i en liten håla långt ute i banjoland, för de hade inga tider i nya hemstaden när jag skulle boka. Kom iväg alldeles på tok för sent och fick flåköra för att hinna och konstaterade på vägen att det finns tre saker jag tycker riktigt illa om när jag kör på landsväg - 2+1-vägar, traktorer och folk som pratar i mobiltelefon samtidigt som de gör omkörningar utan att titta i en enda backspegel.

Jag var på världens minsta och drygaste bilbesiktningsstation och man hade evigheter innan man kom dit passerat sista utposten för normal civilisation. Det första de gnällde på var att förarsätet var svårflyttat. Ser jag ut som jag bryr mig, det är bara jag som kör bilen och sätet ska inte flyttas någonstans! Sedan radade klagomålen upp sig i en strid ström. Sprickan vid katalysatorn köpte jag rakt av, det är den enda delen av avgasystemet som inte är bytt. Men när jag fick en föreläsning om att lampindikeringen på bilen faktiskt lyser av en anledning som dessutom dröp av spydighet och idiotförklaring, hettade mitt humör till. Den lampan lyser alltid, för någon har varit och rotat i elsystemet på egen hand när Gwen en gång i tiden fick en dragkrok. Resultatet av klåfingrigs arbete är att Gwen alltid tror att hon har en släp påkopplad och talar om att lamporna på släpet är trasiga. Bara för att bevisa sin tes satte de igång att gnälla på ett ett positionsljus och på protokollet står det att lyset är ur funktion trots att det lyser. Sedan sattes det igång att hackas på frambromsarna - IGEN!!! Jag är så dödligt trött på dessa jäkla frambromsar!!! Kan ju inte precis påstå att jag var fröken solsken när jag rullade ut därifrån.

Väl tillbaka i hemmastaden och i vart fall någorlunda tillbaka i civilisationen, kände Lyckan till en bilfirma som inte skulle kosta en smärre förmögenhet så vi körde dit. Mannen bakom disken var väldigt trevlig och tittade på protokollet och frågade om jag kände till killen som hade firma en längre bit bort på vägen. Jag fick telefonnummer och hänvisning dit med hälsningen att då skulle jag nog komma billigast undan eftersom bilen var så pass gammal. Vi körde dit och "killen" visade sig vara en farbror som ser ut som om han har spenderat större delen av sitt liv på en motorcykel. Han tog sig en kik på protokollet och erbjöd sig att titta på Gwen på måndag. Lite oroande är det att han frågade om det var ok om bilen blev stående ett par dagar ifall att han behövde fixa delar men men. Lyckan har erbjudit sig att låna ut sin söta lilla Faran om det händer och jag är bara schemalagd två dagar nästa vecka så det kan nog ordna sig.

/Sanna som tycker riktigt illa om vissa bilprovningsstationer