Vissa mornar vaknar man och skallen är kristallklar vad det gäller ens tankar - idag är en sådan.
Det fungerar inte! Hur gärna jag än vill så kommer det inte fungera i längden med mitt jobb och det skär i mig för så bra som jag trivs på min nuvarande arbetsplats har jag aldrig någonsin trivts på ett jobb.
Det fungerar inte att ha en timmes enkel körväg och jobba tolvtimmarspass och det är egentligen det minsta problemet. Det som inte fungerar är att jag efter ett år fortfarande bara är behovsanställd och bara har schema för en månad i taget. Schemat har dessutom i regel ganska fantasifulla timantal i början av månaden, förra månaden är ett suveränt exempel - 72h! Man är piskad att ta vart enda pass de ringer in en till, fram till att man har fått ihop minst 165. Skulle min chef få in en ledig tjänst nu så skulle jag inte få den i vilket fall som helst, hon är enligt lagskyldig att erbjuda de som omplacerades från fasta tjänster i vintras först - så orättvist är det. Jag orkar inte med den inre stressen längre, att aldrig veta när jag måste jobba, hur min lön kommer se ut osv och numera är jag så egoistisk att jag sätter ner foten.
På ansökan till högskolan är jag faktiskt uppe i mer än heltidsstudier om jag blir antagen till allt och min plan B som är att läsa en utbildning på 90 poäng plus en massa andra små intressanta strökurser som gemensamt blir en väldigt trevlig grund att stå på för det jag har som alternativ till polisyrket (som fortfarande är det jag vill mest av allt, men jag är realist) gör att jag skulle kunna plugga och bara jobba extra eller skaffa ett annat jobb.
Ikväll efter jobbet ska jag göra två saker, leka med en ny teknisk pryl (kommer mer om den), sticka samt fundera mycket på vad jag ska göra
/Sanna med insikt
Sista delarna i Stockholmsserien
10 timmar sedan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar